Vågar jag byta bort tryggheten?
Jag har fast anställning i ett större företag. Allt är tryggt och villkoren bra men jag trivs sådär. Nu har jag fått erbjudande om ett jobb på ett mindre relativt nystartat företag med en entreprenöriell anda och spännande utvecklingsmöjligheter. Vågar jag som familjeförsörjare lämna det trygga jobbet?
Jag förstår ditt dilemma, något slags skräckblandad förtjusning i tanken att lämna det trygga och kända och kasta sig in i något spännande men okänt. Du, tillsammans med din partner, är de som kan och ska avgöra om du ska tacka ja till erbjudandet om det nya jobbet. Det finns många frågor du bör ställa dig själv i de här funderingarna.
För att bena ut och känna att du kommer fram till ett beslut som är väl grundat kan du börja med att göra en lista med plus och en lista med minus, dvs för- och nackdelar med nuvarande jobbet och det nya. Du får helt enkelt väga för- och nackdelar mot varandra. Det är ju många aspekter att tänka på, inte bara rent jobbmässigt, utan även hur det påverkar vardagslivet.
Saker att väga in förutom arbetsuppgifter och lön, såsom restid till och från jobbet, arbetstid/belastning, eventuella förmåner, utvecklingsmöjligheter osv. Listan kan göras lång men i slutändan handlar det om det spännande vinner över det säkrare alternativet eller om tryggheten är viktigare än ett jobb som du skulle trivas bättre med.
Hjärna, hjärta och magkänsla får samverka i ett beslut av den här karaktären, och beroende på vilken personlighetstyp du är och vilken fas i livet du befinner dig, kommer beslutet visa sig ta mer hänsyn till en av de tre. Jag kan inte råda dig att ta jobbet, eller att låta bli. Men jag kan ställa ett antal utmanande frågor till dig:
- Vad är det värsta som kan hända, och hur kan du förbereda dig för det?
- Om du inte kunde misslyckas, vad hade du gjort då?
- Vad driver dig?
- Om du ser tillbaka på det här beslutet om säg fem-tio år, vilket beslut tror du att du önskar att du tagit?
Nu sticker jag ut hakan i alla fall och kommer med en hint om vad jag tycker: Man ångrar oftast det man inte gjorde.