Utrikesfödda akademiker tjänar mindre – störst lönegap bland ekonomer

Saco (Sveriges akademikers centralorganisation) har för första gången granskat löneskillnaderna bland landets akademiker med utgångspunkt från var medlemmarna är födda. 348 000 medlemmar i olika Saco-förbund, inklusive Civilekonomerna, ingår i underlaget. 89 procent, eller 311 000 personer, är födda i Sverige. Resten, det vill säga 11 procent (37 000), är födda i ett annat land. Ju längre bort från Sverige födelselandet ligger, desto större tycks lönegapet bli. Sämst betalt får akademiker som är födda utanför EU eller Nordamerika. Störst är löneskillnaden i privat sektor, där lönegapet är 15 procent. När hänsyn tagits till faktorer som kön, ålder och befattning återstår fortfarande åtta procent som inte går att förklara.

− De som ingår i Sacos studie är etablerade på arbetsmarknaden och många har bott i Sverige i 15 år eller längre. Skillnaderna är förmodligen ännu större när det gäller samtliga akademiker på arbetsmarknaden, kommenterar Sacos ordförande Göran Arrius.

Läs även: Så får invandrade akademiker jobb

Studien innehåller uppgifter för nio olika yrkesgrupper, i huvudsak de yrkesgrupper där flest antal utrikesfödda medlemmar arbetar inom respektive sektor. Och skillnaderna visar sig vara stora. För läkare och socionomer, till exempel, är lönegapet ganska litet. Motsatsen gäller för ekonomer i privat sektor där lönegapet är överlägset störst, enligt Sacos kartläggning.

Den genomsnittliga månadslönen för ekonomer födda i det som Saco kategoriserar som övriga världen (utanför EU och Nordamerika) är 23 procent lägre än motsvarande lön för ekonomer med svensk bakgrund. I kronor räknat blir skillnaden mellan inrikesfödda med två inrikesfödda föräldrar versus utrikesfödda i övriga världen 46 983 mot 36 403 kronor, alltså över 10 000 kronor i månaden.

Även när hänsyn tagits till bland annat utbildningslängd, utbildningsland och befattning så återstår ett oförklarat lönegap för ekonomer födda utanför EU och Nordamerika på drygt 10 procent. Det kan jämföras med ett oförklarat lönegap för motsvarande grupp läkare på 1,9 procent.

Lönegap för akademiker i yrkesgrupper inom privat sektor:

Jaime Aleite, ombudsman hos Civilekonomerna, är både förvånad och oroad över storleken på lönegapen i yrkesgruppen ekonomer (i Saco-rapporten inkluderas bland annat controllers och redovisningsekonomer, men inte revisorer, marknadsförare eller finansmäklare).

– Ja, både vad gäller rålönegapet, som kan förklaras utifrån skillnader i till exempel yrke eller chefskap, men också vad gäller det ”oförklarliga” lönegapet som inte låter sig förklaras av objektiva eller mätbara faktorer. Båda gapen är oroande på sitt sätt och kräver olika åtgärder för att komma tillrätta med.

Enligt rapportförfattarna Josefin Edström och Galina Pokarzhevskaya krävs det mer kunskap för att vända utvecklingen, men även mer konkret handling. Regeringen behöver se över både dimensionering och finansiering av yrkesinriktad svenska och bedömningen av utländsk utbildning måste gå snabbare, menar Edström och Pokarzhevskaya. De efterlyser också ett större fokus på kompetensbaserad rekrytering.

Läs även: 1 500 nyanlända ekonomer godkända på ett år

Jaime Aleite håller med om att rekryteringsprocessen har stor betydelse i sammanhanget.

– Om löneskillnaderna beror på olika möjligheter att få vissa attraktiva befattningar så kan och ska det motverkas genom bättre rekryteringsprocesser, transparens i rekryteringen och att större vikt ges till kompetensrelaterade faktorer än tillgången till nätverk eller föreställningar om olika kulturer och språkliga barriärer.

Han är också självkritisk och menar att Civilekonomerna som fackförbund måste bli bättre på att synliggöra omotiverade lönegap, utbilda förtroendevalda att upptäcka dessa lönegap och agera kraftfullt mot det. Samtidigt, menar Jaime Aleite, är det en överlevnadsfråga för företagen att rätt kompetens och rätt prestation värderas på ett korrekt sätt.

– Om löneskillnaderna beror på ”oförklarade” faktorer så måste varje företag och lönesättande chef i Sverige fundera över om man verkligen sätter rätt lön på rätt sätt.

Läs även: Mätbara mål bra vid lönesamtalet

Saco-analysen visar också att lönegapet mellan kvinnor med svensk bakgrund och kvinnor födda i övriga världen är mindre än motsvarande lönegap mellan män.