Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

Undersökning: Ekobrottsförövaren ofta en mellanchef

Tillfället gör tjuven. Det framgår av Pwc:s ekobrottsundersökning, Global Economic Crime and Fraud Survey. Undersökningen konstaterar att den genomsnittlige ekobrottsförövaren ofta är en mellanchef i den egna organisation och att det är tillfället och möjligheten som triggar den brottsliga handlingen.

47 procent av svenska förtetag har råkat ut för ekobrott de senaste två åren, framgår av en undersökning som konsultföretaget PwC gjort bland drygt 7 000 aktörer i offentlig- och privat sektor i ca 20 branscher.

– Aldrig tidigare har ekobrotten varit på samma höga nivå i våra undersökningar som inleddes 2001, säger Ulf Sandlund, Executive direktor, Forensic Services på PwC.

I synnerhet har mutförsöken ökat i Sverige. Nästa var tredje organisation uppger sig ha blivit utsatt för mutförsök, vilket är en fördubbling på ett år. Det är mer än vad organisationer utomlands upplevt. Där säger sig 23 procent av de tillfrågade att de blivit utsatta.

Läs också: Stoppa cybertjuven

Men det som bekymrar de svenska företagen mest är cyberbrotten. Trots att Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder och IT-säkerheten ökar så bedöms paradoxalt nog den typen av ekonomisk brottslighet skada mest framöver, framgår av undersökningen.

Det är inte bara själva brottet som kostar. Efterspelet kan också bli dyrt och svårt att mäta. Själva hanteringen av ett ekobrott, i form av exempelvis juridiskt arbete och säkerhetsarbete, kan bidra till att kostnaderna rusar iväg till det dubbla av den ekonomiska förlusten av själva brottet.

Läs också: Så stoppas penningtvätt

Men det stannar inte med det. De negativa effekterna på en arbetsplats är ännu större. Hälften av organisationerna uppger att ekobrott försämrat arbetsmoralen och 38 procent uppger negativ inverkan på affärsrelationer. Ungefär lika många anger att varumärket har försämrats till följd av ett ekobrott.

– En drabbad organisation kan alltså räkna med ett brett spektrum av skadeeffekter vilket även kan slå oerhört hårt mot medarbetare på ett personligt plan, säger Ulf Sandlund.

Undersökningen har tittat på vem den genomsnittlige ekobrottsförövaren är och det visar sig att det ofta är någon i den egna organisationen, en mellanchef på ekonomiavdelningen, och att det är tillfället som gör tjuven.

De vanligaste formerna av ekonomiska oegentligheter i Sverige

1. Förskingring och trolöshetsbrott

2. Bokföringsbrott & vilseledande redovisning

3. Mutor och korruption

4. Cyberbrott

5. Bedrägeri av konsument

6. Penningtvätt

 

Mer från: , ,