Hårt arbete bakom Umeås internationella prestigeackreditering

Det blir allt mer attraktivt för svenska lärosäten att söka kvalitetsstämplar genom att ansöka om olika slags internationella ackrediteringar. Nyligen nådde Umeå Universitet en ackreditering från The Association to Advance Collegiate Schools of Business – AACSB. Ackrediteringarna är eftertraktade kvalitetsstämplar. AACSB-ackrediteringen är det bara totalt tre svenska lärosäten som nått.

Läs också: Samma utbildning – olika förutsättningar

Rektor Sofia Lundberg fick beskedet via mejl från AACSB:s Europa kontor (EMEA):

– Det är ett fint erkännande av allt arbete som Handelshögskolan gjort i samband med införandet av kvalitetssystemet. Det är också en signal om att vi har ett väl fungerande kvalitetssystem för forskning, utbildning, samverkan och internt stöd på plats och att vi arbetar och lever efter vår mission, säger hon.

AACSB-ackrediteringen ges till de handelshögskolor som tydligt visat fokus på högt kvalitativt arbete med forskning, utbildning och samverkan. Idag har mindre än 5 procent av världens handelshögskolor nått ackreditering, det motsvarar ungefär 800 skolor.

Sofia Lundberg menar att ackrediteringen är ett bra kvalitetssystem som ger systematik och ramverk för fortsatt utvecklingsarbete:

– Som en handelshögskola som vill ligga i framkant och vara inflytelserik och relevant måste vi kontinuerligt utveckla oss. AACSB och de 15 standarder som systemet omfattar, ger oss ett bra ramverk för det. Det erbjuder också ett internationellt nätverk för erfarenhets- och kunskapsutbyte med andra handelshögskolor. Det ger värdefulla perspektiv.

Dan Frost är studierektor vid Handelshögskolan vid Umeå Universitet. Han tror att ackrediteringen kommer att öka värdet på studenterna sett från näringslivet:

– För våra ekonomstudenter är ackrediteringen ett kvitto på att vårt systematiska kvalitetsarbete gett resultat och att våra processer för kontinuerligt förbättringsarbete där studenterna är viktiga aktörer fungerar i praktiken. Min förhoppning är att det ackrediteringen kan stimulera våra studenter till att fortsätta bidra till att förbättra sin utbildning och vidare att studenternas kommande arbetsgivare ser värdet av ackrediteringen i våra duktiga civilekonomer, säger Dan Frost.

Läs också: Hållbarhet allt hetare kompetens

Men vägen till en ackreditering är både kostsam och lång. Jibs, Jönköping International Business School, nådde den amerikanska AACSB-ackrediteringen redan 2015. De har även den europeiska EQUIS-ackrediteringen, en dubbelackreditering som få av världens handelshögskolor har. Anna Blombäck, PhD Associate Dean of Education vid Jibs, berättar om arbetet med ackrediteringarna:

– Det stämmer att det inte är gratis. I monetära termer behöver man specifikt budgetera för utgifter som täcker medlemskap i de organisationer som ligger bakom ackrediteringarna, deltagande vid utbildningar och konferenser, liksom de peer review besök som krävs inför en ackreditering. Det stora jobbet ligger emellertid inte i detta specifika. Istället fungerar ackreditering för oss som en katalysator och vägledning. Det säkerställer att det finns relevanta målsättningar och strategier för skolan, liksom att den dialog, de system, rutiner och processer, som krävs för att säkerställa ett systematiskt kvalitetsarbete och kontinuerlig förbättring – i allt vi gör, forskning liksom utbildning – finns på plats.

Samtidigt menar hon att skolan får tydlig utväxling på ackrediteringarna. För Jibs har ackrediteringarna inneburit en ökad attraktivitet sett till internationella studenter.

– Ackrediteringarna har också betydelse för vår ställning i relationerna till andra handelshögskolor i världen, exempelvis då vi diskuterar partnerskap för utbytesstudier, säger hon.

Läs också: Så rankas svenska högskolor i världen

Däremot är hon medveten om att både kännedomen och betydelsen av ackrediteringar och rankning är större i andra länder.

– Vår uppfattning är att ackrediteringarna i dagsläget har störst påverkan på vår attraktivitet bland utländska – och särskilt betalande – studenter. Däremot skulle man kunna tro att kännedomen och intresset för ackreditering ökar i Sverige. Dels för att fler har erfarenhet av studier i andra länder och dels för att fler handelshögskolor i Sverige nu är ackrediterade och talar om detta.

För Jibs handlar egentligen ackrediteringarna om det fortlöpande arbetet i den dagliga verksamheten med definition av nya ansvarsområden, hos befintliga eller nya funktioner i organisationen, tydligare roller, förtydligade eller nya processer, ökat och förändrat fokus på områden som internationalisering, hållbarhet och företagskontakter.

– Dessutom kan vi i högre grad benchmarka oss vad det gäller utbildning och forskning mot andra nationella och internationella skolor, säger Anna Blombäck.

Nina Forssblad som är karriärexpert och har hand om utbildningsfrågor på Civilekonomerna säger att eftersom svenska lärosäten står under statlig tillsyn så har ackrediteringarna historiskt sett framför allt varit intressanta för länder där utbildningssystemet kan vara ojämnt, men att det nu förändras:

– Nu när både internationella och inhemska studenter letar lärosäten efter ackreditering och rankning, blir ackreditering viktigt även för svenska lärosäten. Andra faktorer som spelar in är behovet att attrahera personal, att vara med i internationella samarbeten och samverkan med arbetslivet, säger hon.

Sofia Lundberg vid Umeå Universitet anser att det skolan fått ut av att genomföra ackrediteringsförfarandet i form av utveckling, systematik kring utveckling och uppföljning överstiger de investeringar och det arbete som gjorts:

– Bakom ackrediteringen ligger hårt arbete. Men värdet ligger inte minst i processen hit. Arbetet med ackrediteringen skall tillskrivas hela Handelshögskolan och dess medarbetare, studenter och partners. Vi är glada över att nått målet och utan allas engagemang hade vi inte varit där vi är idag, säger hon.

Läs också: Triple crown för Göteborgs Universitet