”Svenska arbetsgivare för hårda mot utrikesfödda ekonomer”

Det är extra tufft för utlandsfödda med ekonomutbildning att få ett jobb i Sverige som nivåmässigt matchar deras utbildning. Det visar en rapport från Statistiska centralbyrån (SCB) där man jämfört civilingenjörer, naturvetare, lärare, sjuksköterskor och ekonomer.

Bland kvinnliga utrikesfödda ekonomer är det bara 46 procent som har ett jobb som matchar deras utbildning. För männen ligger siffran på 50 procent. Ser man till utrikesfödda civilingenjörer ligger siffran betydligt högre, 68 respektive 70 procent.

– Det här beror på att utrikesfödda ekonomer kommer till Sverige med en utbildning från hemlandet som inte betraktas som lika kvalificerad som exempelvis en civilingenjörsutbildning. Internationellt sett är kvaliteten på ekonomiutbildningar mycket mer varierande, säger Russell Schmieder, analytiker på SCB och en av författarna till rapporten.

Han vill se en förändring hos de svenska arbetsgivarna.

– De är för hårda mot utlandsfödda ekonomer som saknar svensk utbildning. Många arbetsgivare väljer direkt bort en meritförteckning som inte exakt matchar deras förväntningar för att man är van vid att de svenska utbildningarna ser ut på ett visst sätt. Jag tycker att man borde bli mer flexibel och börja titta mer på erfarenhet och ge utlandsfödda en chans.

Läs även: 1 500 nyanlända ekonomer godkända av UHR 2016.

25-åriga ekonomen Ahmed Kaddoura är en av dem som inledningsvis hade svårt att få jobb. För två år sedan flydde han från Syrien och kom hit med en färsk kandidatexamen i finans och investering som han tagit vid ett universitet i Damaskus.

– Det var svårt att komma in på arbetsmarknaden eftersom jag inte hade någon arbetslivserfarenhet. Jag var heller inte sugen på att plugga vidare eftersom jag ville ut i arbetslivet och kunna försörja mig själv. Det är viktigt för mig, säger Ahmed Kaddoura.

Efter ett halvår med intensivt jobbsökande fick han en praktik på EY i Göteborg. Sedan kom vändningen. Nu är han sedan två månader tillbaka anställd och jobbar med revision.

I rapporten pekar SCB ut flera orsaker till varför det är så stora skillnader i matchning på arbetsmarknaden för utrikesfödda. Förutom att den utländska utbildningen inte anses räcka till så påverkar även vistelsetid i Sverige, brister i svenska språket, diskriminering på arbetsmarknaden samt avsaknad av kontaktytor och nätverk.

Läs även: Flydde från Syrien – nu stortrivs hon på svensk byrå

För Ahmed Kaddoura var det just språkbristerna och den utländska utbildningen som gjorde det svårt. Men när han väl kom in på EY visade det sig att inte språket var något problem.

– Jag jobbade till en början i ett nordiskt projekt där vi pratade engelska. Nu är jag i ett annat projekt med svenskar och behöver prata mer svenska, men det går snabbare att bli bra på språket när man får vara ute på en arbetsplats och hela tiden öva, säger han.

Praktiken fick Ahmed Kaddoura genom Jobbsprånget som drivs av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. Jobbsprånget vill skynda på nyanlända akademikers introduktion på arbetsmarknaden med hjälp av praktik. Och siffrorna ser bra ut, 70 procent av alla som fått praktik via Jobbsprånget har senare blivit anställda.

Alexandra Ridderstad är verksamhetsledare på Jobbsprånget.

– Det är ett gigantiskt resursslöseri att vi har en hel massa nyanlända akademiker som bara får sitta och vänta på jobb. Vi måste släppa på kravet på att prata flytande svenska för praktik och andra insatser som vill snabba på vägarna ut till arbetsmarknaden. Språkinlärningen snabbas på ute på arbetsplatsen. Vi brukar säga att man fikar på svenska och jobbar på engelska, säger hon.

Läs även: Så får invandrade akademiker äntligen jobb