Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn
Vit fågelbur med öppen dörr upp i skyn

Svårt gå från detaljstyrning till eget ansvar

Försäkringskassan har experimenterat med att ge medarbetarna större handlingsutrymme. Men trots att fågelburen öppnades valde en hel del medarbetare att avvakta – och stanna kvar i tryggheten.

Försäkringskassan är en av de myndigheter och organisationer som har påverkats av New Public Management, NPM, som Göran Nilsson talar om i den här artikeln. Forskarna Johan Quist och Martin Fransson vid Centrum för tjänsteforskning, Karlstads universitet, har genomfört ett projekt i samarbete med Försäkringskassan, där de studerat möjligheterna att ersätta det de beskriver som ”en styrfilosofi där medarbetare premieras för sin följsamhet, snarare än för sitt kunnande och sin kreativitet”. Beskrivningen är hämtad ur deras rapport Fri som en fågel – en studie av återprofessionalisering inom Försäkringskasssan.

Läs mer: Hjärnkoll på ekonomistyrning

Johan Qvist. Foto: Øyvind Lund.

– Med professionalism menar vi i det här sammanhanget att man ska ha stor frihet att forma sin egen arbetsvardag. Det handlar alltså inte om att vi anser att Försäkringskassans medarbetare varit icke-professionella tidigare, säger Johan Quist.

Utgångspunkten är att gå från den detaljstyrning som präglar NPM till att åter ge medarbetarna mer handlingsutrymme, vilket knyter an till rapportens liknelse vid en fågel.

”Om man öppnar fågelburen och ger fågeln möjlighet att ge sig ut för att njuta av friheten är det långt ifrån säkert att den gör det. Många fåglar sitter kvar på pinnen för att avvakta och försöka kolla att ’kusten är klar’. Samma sak märkte vi bland medarbetarna.”

Forskarna skapade nämligen två försöksverksamheter där medarbetarna avgränsades från sedvanlig styrning och kontroll, och det visade sig att många som levt i den detaljstyrda miljön inte var riktigt rustade att ta klivet och börja fatta självständiga beslut.

– I slutändan fick vi ett gott resultat, där medarbetarna uppfattade att deras kompetens och arbetsmiljö hade förbättrats. Men det tog tid, betydligt längre tid än vi hade trott. Mycket handlar ju om mellanmänskliga relationer och tillit, vilket är något som byggs upp efterhand, säger Johan Quist.

Läs även: Feedback framgångsfaktor

De viktigaste slutsatserna från projektet blev alltså att det finns mycket att vinna på att satsa på återprofessionalisering i en organisation som präglas av detaljgranskning, men att man bör vara medveten om att det krävs en ordentlig startsträcka.

– För att ge tillbaks handlingsutrymme måste förstås cheferna lita på sina medarbetare. Jag tror att samma behov kan finnas även utanför offentlig verksamhet. Stora organisationer kan nog visa upp samma ”sjukdomsbild”, där överdriven granskning tar både resurser och bidrar till att begränsa medarbetarna. 

Läs också: Så här tacklar Scania förändringarna

Johan Quist och Martin Fransson är forskningsledare i Tillits-delegationen, som inrättades i juni 2016. Delegationen bedriver ett utvecklingsarbete med civilminister Ardalan Shekarabi som ansvarig beställare. Den ska bland annat organisera och driva nätverk där grupper av statliga myndigheter praktiskt söker och prövar konkreta förändringar i styrningen utifrån ett tillitsperspektiv.

 

Mer från: , ,

Mer på civilekonomen.se