Stressignalerna du ska se upp med
En av fem manliga ekonomer har under det senast året drabbats av arbetsrelaterade besvär. Bland kvinnorna är siffran högre, 29 procent av kvinnorna drabbade under det senaste året. Generellt upplever fler kvinnor än män besvär till följd av arbetet. Den vanligaste formen beskrivs som trötthet.
Läs också: Ökat ansvar för cheferna – anmälningarna om stress ökar
– De allra flesta blir nog trötta av att jobba. Så i sig är trötthet inte alarmerade. Det är när det leder vidare till att man blir utmattad som det blir ett problem, säger psykolog och psykoterapeut Åsa Kruse.
Hon jobbar på Feelgood Företagshälsa och har skrivit boken ”Tillbaka till jobbet”.
För personer som drabbats av utmattningssyndrom kan det ta långt tid innan man orkar ta sig tillbaka till arbetet. Åsa Kruse nämner några varningssignaler som man bör se upp med för att inte drabbas.
– Var uppmärksam på om man märker att något är förändrat. Om man börjar sova sämre, får huvudvärk varje dag, får svårt att återhämta sig eller får koncentrationsproblem som man inte haft tidigare. Om man märker att man inte tål saker på samma sätt, varnar Åsa Kruse.
Läs också: Flexibla kontor hjälper inte mot stillasittande
En ny rapport från Arbetsmiljöverket visar att nästan två tredjedelar av de som svarat på Arbetsmiljöverkets undersökning och som led av arbetsorsakade besvär upplevde en fysisk smärta eller värk.
– Jag tycker resultaten är oroväckande, säger Ulrika Wallén, utredare på fackförbundet Civilekonomerna.
Arbetsmiljöverkets rapport visar att personer i åldrarna 30-49 år har mer besvär av oro/ångest, depression, minnes- och koncentrationsproblem, huvudvärk och sömnstörningar än sina äldre och yngre kollegor. I den här åldern gör många karriär – och bildar samtidigt familj.
– Det är viktigt att hitta utrymme och balans mellan yrkesarbete, hemarbete och fritid. Det är också viktigt med återhämtning, säger Ulrika Wallén.
Inom finans- och försäkringssektorn, samt bland ekonomer är det främst kvinnor som drabbas av arbetsrelaterade besvär. I yrkesgruppen där ekonomer ingår var 29 procent av kvinnorna drabbade under det senaste året mot 18 procent av männen. Inom finans- och försäkringssektorn var skillnaden 22 procent av kvinnorna jämfört med 13 procent av männen.
– Jämställdhet börjar redan på hemmaplan och det tycks som att den inte har fått fullt genomslag här, kommenterar Ulrika Wallén.
I en undersökning som Civilekonomerna gjort tillsammans med forskare vid Högskolan Kristianstad och Linköpings universitet går det att dra slutsatsen att civilekonomer generellt trivs med sitt jobb och sin livssituation, men att den psykiska ohälsan vacklar.
Resultaten är inte oväntade. Psykisk ohälsa är numera ett folkhälsoproblem i Sverige. Enligt Försäkringskassan tillhör psykiska sjukdomar den vanligaste sjukskrivningsorsaken i landet.
Läs också: Den psykiska ohälsan – chefer måste ställa lägre krav
Hur kan man förhindra att fler drabbas?
– Vi inom Civilekonomerna anser att ledarskapet är avgörande för såväl den fysiska som psykiska arbetsmiljön, säger Ulrika Wallén och förklarar:
– Man måste leda och styra individer, och olika individer behöver olika typer av ledarskap. Det gäller också att, som medarbetare, kunna leda sig själv och sätta gränser.
Åsa Kruses bok ”Tilllbaka till jobbet” ger råd och tips om hur man kan göra för att lyckas komma tillbaka till jobbet efter utmattningssyndrom.
Går det att bli frisk igen?
– Får man stöd och hjälp kan man komma tillbaka. Men det räcker inte att vila upp sig och sedan gå tillbaka till samma situation, säger Åsa Kruse.
Det är viktigt att arbetsgivaren ger aktivt stöd och engagemang under hela rehabiliteringen, enligt Åsa Kruse. Samtidigt kan den drabbade behöva göra egna förändringar, som att lära sig att minska kraven.
– Man behöver ofta erbjudas behandling av någon form, till exempel hos psykolog via företagshälsovården eller primärvården.
Arbetsmiljöverket rapport ”Arbetsorsakade besvär 2018” bygger på intervjuer med 12 000 sysselsatta personer.
