Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

Stressen på jobbet slår ut nöjdheten med löneökningarna

Trots ökade löner och högre standard i samhället är svenskarna inte mer nöjda med sina arbetsplatser än vad vi var på 1970-talet. Den ökade stressen slår ut nöjdheten med löneökningarna, och ekonomer är mycket hårt drabbade av stress.

Så länge lönen ligger på en rimlig nivå är det andra faktorer än pengar som är avgörande för hur svenskarna trivs på jobbet. Den slutsatsen drar nationalekonomen Daniel Lind i en artikel i tidskriften Ekonomisk debatt. Han har gått igenom statistik med svenskar, som har minst gymnasial utbildning, från 1970-talet fram till i dag och kan konstatera att välbefinnandet på jobbet har sjunkit.

– Samtidigt har reallönerna stigit och vi har fått det bättre materiellt, men trots det är vi inte mer nöjda med jobbet. Det tyder på att det är andra faktorer, så som ökad stress och press i arbetslivet, som hållit tillbaka ett ökat välbefinnande, säger Daniel Lind.

Läs också: Lönen viktigast vid byte av jobb

Förutom statistiken har han också använt sig av psykologiforskning för att ta reda på vilka arbetsmiljöfaktorer som påverkar oss. Utifrån dessa listar han tre punkter som är särskilt viktiga för svenskarna: Att man får utlopp för sin kreativitet på jobbet, att arbetet inte kräver så mycket energi att det påverkar privatlivet negativt och att jobbet är lagom stressigt.

– De här faktorerna kan vända trenden med ett sjunkande välbefinnande, säger Daniel Lind, som till vardags är samhällspolitisk chef på Jusek.

Han menar att den nordiska välfärdsmodellen gör att svenskarna sticker ut jämfört med andra länder.

– Det tycks som att de inre motivatorerna är viktigare för välbefinnandet i de nordiska länderna. I andra mer marknadsorienterade länder som USA och England är lön och prestige det som i högre utsträckning påverkar välbefinnandet.

Läs också: Civilekonomer tjänar mer än svenska chefer

Samtidigt påpekar Sören Lundgren, löneanalytiker på Civilekonomerna, att ekonomer inte passar in i bilden av genomsnittssvensken. Han tror att ekonomer är mer intresserade av lön än andra, en inställning som grundar sig i utbildningen och sedan späs på i arbetslivet.

– Våra medlemmar visar stort intresse för lönestatistik och många hör av sig med frågor om lönesättning. Jag tror att fördomen stämmer; ekonomer vill tjäna pengar. Att få en hög lön är ett sätt att förverkliga sig, säger Sören Lundgren.

Han poängterar att ekonomer samtidigt jobbar i en bransch med tajta deadlines och bonuslösningar, vilket gör att de kan påverka sin lön mer. Men baksidan är att stressen riskerar att öka.

Enligt den senaste medlemsundersökningen hamnar balans i livet på första plats bland de viktigaste frågorna att driva. Snäppet före lönen. En annan undersökning som gjordes av förbundet förra året visar att 34 procent av medlemmarna inte tror att de kan fortsätta arbeta på samma sätt utan att deras hälsa påverkas negativt på sikt. Det är en tydlig ökning från förra undersökningen som gjordes 2011, då låg siffran på 22 procent.

Just nu genomför Civilekonomerna en löneenkätundersökning som också innehåller frågor om hälsa relaterat till arbete, den förväntas vara klar i januari.

– Min känsla är att den nya undersökningen kommer att visa en betydligt högre siffra över upplevd stress, säger Sören Lundgren.

Läs också: Fler stressjukdomar bland akademiker

Mer från:

Mer på civilekonomen.se