Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

Stress kan vara bra – menar psykiater Anders Hansen

Vårt inbyggda system för att hantera stress fungerar på samma sätt som för miljoner år sedan. Då blir det lätt lite komplicerat när vi numera lever på ett helt annat sätt än våra avlägsna förfäder. Psykiatern och författaren Anders Hansen vet hur vi kan hantera detta.

Anders Hansen har vigt sitt yrkesliv åt att fokusera på hjärnan, med lite olika utgångspunkter. Han arbetar halvtid som psykiater på Sophia­hemmet i Stockholm, ger en eller ett par föreläsningar i veckan och skriver böcker. Men han började faktiskt med att utbilda sig till civilekonom på Handelshögskolan i Stockholm.

– När jag gick i gymnasiet hade jag funderingar på att läsa medicin, men fick uppfattningen att det verkade låst och att man var hänvisad till landstingsjobb. Vilket inte kändes så lockande. Eftersom jag var brett intresserad och tyckte att nästan allt i skolan var kul, tänkte jag att jag skulle satsa på Handels istället. Jag hade hört att det skulle vara en bra utbildning, säger Anders Hansen.

Läs mer: Svenska ekonomiutbildningar topprankas

Han uppskattade både utbildningen och människorna han hade kring sig, men tyckte att det saknades något: den egna passionen.

– Jag visste att jag kunde känna passion, så jag insåg att det nog var fel val i alla fall. När jag nästan var klar med utbildningen sökte jag därför till läkarlinjen.

Han kom in, såg parallellt till att knyta ihop sin Handelsexamen, och började jobba som reporter – med inriktning på kombinationen teknik och medicin – på Dagens Industri för att slippa se studieskulderna rusa i höjden. 

– Ekonomutbildningen har jag haft nytta av på lite olika sätt, bland annat när jag drev en konsultbyrå där vi hjälpte kunderna att bedöma lönsamheten i life science-bolag. Numera sitter jag i styrelsen i investmentbolaget MedCap. Jag gillar att ha kvar ett bolagsengagemang, dessutom märker jag att mina erfarenheter kan vara till stor nytta.

Läs om hur du blir mer gångbar  på arbetsmarknaden

Huvuddelen av hans tid ägnas dock åt hjärnan. Anders Hansen fick ett visst publikt genombrott med boken ”Hälsa på recept”, som han skrev tillsammans med Carl-Johan Sundberg år 2014. Ett par år senare fick hans nästa bok mycket uppmärksamhet: ”Hjärnstark – hur motion och träning stärker din hjärna”.

Han vill att vi ses på Kungliga Biblioteket i Stockholm. Där tillbringar han just nu en hel del tid med att skriva på en bok som ska komma ut i mars 2019.

– Den handlar – förstås – också om hjärnan, men den här gången riktar jag in mig på hur vi har börjat utsätta oss för allt mer som är onaturligt för våra hjärnor. Det handlar mycket om digitaliseringen, men även om olika typer av stress, avslöjar han.

Läs mer: Stressignalerna du behöver ta på allvar

Vi stannar till vid det ämnet, för stress är något som han har ägnat sig åt en hel del även tidigare. Och han börjar med att slå fast det som många säkert känner till, men som kan vara lätt att glömma – nämligen att stress inte är något rakt igenom negativt.

”Vi behöver stress för att fungera. Om man slår ut stressystemet hos djur så visar det sig att de inte gör ett smack, de ligger bara still. Det är ju så för oss människor också.” 

Att ha en tuff dag eller vecka är ingen fara, i alla fall inte om man fokuserar på risken för bestående påverkan av hjärnan. Att däremot ha ett stresspåslag under månader eller år, det är något helt annat. 

– Om vi börjar från början: vårt system för stress är utvecklat under många miljoner år. Den ursprungliga funktionen var att vi skulle vara bättre rustade att möta hot som lejon och tigrar. I sådana lägen står vi inför två val: att kämpa eller att fly, det vill säga ”fight or flight”. Stressystemet gör att kroppen anpassas till båda de alternativen genom att få hjärtat att slå snabbare, vilket i sin tur pumpar ut mer blod till musklerna och vi kan antingen slåss bättre eller springa snabbare.

Läs om sambandet mellan ledarskap och ohälsa

I dagens läge, när vi slipper riskera att hantera möten med lejon och tigrar, har vi ändå samma inbyggda stressystem. Det drar igång när olika orosmoment eskalerar till diffusa faror, vilket då kan handla om så vardagliga saker som dagishämtningar, 30-åriga villalån eller tuffa deadlines på jobbet.

– Systemet går inte i gång lika kraftfullt, men i stället är det i gång under längre tid. Det är stressystemet inte gjort för, och det kan få en rad konsekvenser på både hjärnan och resten av kroppen. Vi kan till exempel bli utmattade för att det mobiliserar energi, eller drabbas av att blodkärl kletar igen. 

Ett sätt att förebygga riskerna är förstås att förändra situationen, vilket är lättare sagt än gjort. Vi lever uppenbarligen på ett sätt som inte stämmer överens med hur stressystemet fungerar, och det är ju ingen som tror på att försöka leva som människor gjorde för miljontals år sedan.

Det krävs alltså metoder för att hantera den här diskrepansen. Den metod som Anders Hansen förespråkar är fysisk aktivitet.

– När jag till exempel är ute och springer så drar jag i gång stressystemet och får en ökad halt av stresshormonet kortisol. Det kanske låter kontraproduktivt, men så är det inte: när jag slutar springa sjunker kortisolhalten igen – och då till en nivå som ligger under min ursprungsnivå. Ju mer detta upprepas, desto mer kommer halten att sjunka efter aktiviteten.

Läs om: Psykisk ohälsa – chefen måste våga fråga

Fysisk aktivitet gör också att man inte reagerar lika starkt på stress. Anders Hansen beskriver det som att ha ”ett mentalt lager med underhudsfett” – eller en krockkudde – som skyddar mot stress.

– Det är rätt logiskt om man ser det evolutionärt: den som var i bra fysisk form behövde inte lika stark effekt av stressystemet eftersom han eller hon hade bättre förutsättningar att klara av tigermötet än den som var i dålig form. Återigen: systemet fungerar som tidigare, trots att det är helt nya situationer som vi står inför.

Anders Hansen konstaterar att all fysisk aktivitet är bra, men för att göra maximal nytta för hjärnan gäller det att få upp pulsen minst tre gånger i veckan under 30 minuter eller mer per gång. Frågan är då om alla klarar av att lägga till en sådan pusselbit till sitt redan komplicerade livspussel?

– Det sista jag vill är att ge någon dåligt samvete för att han eller hon prioriterar bort träningen. Dessvärre är det förstås så att de som verkligen inte har tid, det är de som skulle få mest effekt av det. Samtidigt ska man inte hänga upp sig på de där pulshöjande aktiviteterna, för det kan göra stor nytta om man lägger sig till med nya vardagsvanor som att exempelvis gå i trapporna och cykla till jobbet. 

Han menar att kunskaper om hur stress uppkommer, fungerar och kan förebyggas borde användas mer i modernt ledarskap.

Läs även om vad dåligt ledarskap kan kosta

– Det kan nog finnas fog för att lägga in mer av detta i ledarskapsutbildningar. En sak som är viktig att tänka på är att stress inte är något objektivt, utan att det handlar om hur en individ upplever en viss situation. Det finns med andra ord ingen metod för att förebygga stress som garanterat fungerar på alla.

Något som ändå är gemensamt är att stress är kopplat till hur mycket man kan kontrollera. I oväntade och oförutsägbara situationer har vi alla en tendens att koppla på stressystemet, även om det sker i varierande grad.

– En bra chef bör alltså se till att minimera risken för korta puckar. Det kommer förstås aldrig att gå att undvika, men med öppenhet och tydlighet kan medarbetarna få en ökad känsla av kontroll. Och därmed en minskad risk att bli stressade. 

Läs även: Mindre stress med digital kontroll

Anders Hansens karriär i korthet
  • Examinerad civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm.
  • Examinerad läkare från Karolinska institutet, inriktning psykiatri.
  • Skriver artiklar för Läkartidningen och krönikor för Dagens Industri. För DI skrev han också börsartiklar för att finansiera sina studier.
  • Medicinsk expert i TV4-programmet Vardagspulsen.
  • Skrivit boken  Hälsa på recept (Fitnessförlaget).
  • Skrivit boken Hjärnstark (Fitnessförlaget).
  • Skrivit boken Fördel ADHD (Bonnier Fakta).
  • TED-talk med temat ”Why the brain is built for movement”
  • Har tilldelats Stora hälsopriset som årets författare. 
  • Har tilldelats 2018 års Mensapris.

Anders Hansen, 44

Gör: Läkare, psykiater på Sophia-
hemmet i Stockholm, författare.
Bor: På Östermalm i Stockholm.
Familj: Mamma och bror.
Utbildning: Civilekonom Handelshögskolan i Stockholm, inriktning finansiering. Leg. läkare Karolinska Institutet, Stockholm.
Kuriosa: Spelar ofta gitarr för att få avkoppling. ”Jag spelade en hel del i tonåren – jazz, hårdrock, blues och allt möjligt. Sedan låg det nere ett tag. För omkring tio år sedan tog jag upp det igen och tar numera lektioner hos en gitarrlärare.”

Mer från: , , ,

Mer på civilekonomen.se