Störst löneskillnad i finanssektorn

Ser man bara till ekonomers löneskillnader så är lönegapet störst inom den privata finanssektorn där skillnaden i rålönegapet uppgår till 31 procent, till förmån för männen. Det oförklarade lönegapet bland finansmäklare visar även det att lönerna är orättvisa, männen tjänar fortfarande 16 procent mer än kvinnorna. Saco skriver dock i rapporten att en av de orsaker som inte framgår i statistiken för de oförklarade skillnaderna inom finans kan vara att män är benägna att i högre utsträckning jobba för provision än vad kvinnor är.

Inom marknadsföring/försäljning är också lönegapet stort, 28 procent, där det oförklarade lönegapet uppgår till 11 procent. Även män inom arbetsområdet ekonomi har bättre betalt än sina kvinnliga diton och får i snitt 22 procent mer i lönekuvertet per månad. Inom revision och granskning ligger skillnaden på 15 procent.

Privatanställda män i ledande positioner drar även de vinstlotten och tjänar 20 procent mer än motsvarande kvinnor varje månad. Ser man bara på lönegapet bland Civilekonomernas medlemmar på ledande positioner så är det motsvarande.

– Vår undersökning från 2015 visade att rålönegapet bland chefer är stort även bland ekonomer, 19 procent. Det är mycket, med tanke på att vi enbart jämför personer med samma utbildningsbakgrund. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män är större bland chefer än bland övriga anställda – manliga chefer tjänar 19 procent mer jämfört med 15 procent bland icke chefer – vilket beror på att lönespridningen generellt är större bland högre befattningar, säger Fanny Hemmingsson, utredare på Civilekonomerna.

Läs också: Stora könsskillnader vid val av vidareutbildning

Ser man på Sacos siffror på akademiker generellt så tjänade en manlig akademiker i privat sektor snitt 47 699 kronor i plånboken år 2013, en kvinnlig akademiker tjänade i snitt 40 207 kronor sett till rålönegapet. Männen fick alltså 18 procent mer i lönekuvertet.

För akademiker totalt finns det största oförklarade lönegapet inom privat sektor, där män i snitt har 7 procent högre lön än kvinnor. Lägst skillnad syns inom kommun och stat, där det oförklarade lönegapet uppgår till 1 procent, eller 33 603 kronor för männen och 31 044 kronor för kvinnor.

− I många kvinnodominerade yrken är det i princip omöjligt att avancera och göra lönekarriär. Det är inte rimligt och måste förändras om vi ska klara kompetensförsörjningen inom välfärden, säger Sacos ordförande Göran Arrius.

Men allt är inte smolk i bägaren. Enligt Göran Arrius så minskar skillnaden något litet. Jämför man mellan åren 2009 och 2013 så har löneskillnaderna för den totala arbetsmarknaden för akademiker minskat med två procentenheter.

– Det är självklart glädjande att löneskillnaderna minskar. Men det går alldeles för långsamt, säger han.

Läs också: Kvinnorna riskerar att fastna i robotfällan

Sacos siffror går i hand i hand med den färska rapporten 76 miljarder – prislappen för den strukturella löneskillnaden från expertnätverket Lönelotsarna som tittat på den totala snittlönen i landet bland alla yrkesarbetande. Där har man kommit fram till att alla män i Sverige i snitt tjänar 5 300 kronor mer i månaden än kvinnor, även när man tagit hänsyn till bland annat utbildning, ålder och titel.