Statligt anställda akademiker trivs sämre än privatanställda
Det är fackförbundet Jusek som i en rapport kartlagt hur statligt anställda har det på jobbet. Och trenden är tydlig. Sedan 1980-talet har välbefinnandet sjunkit stadigt. Från att ha legat högre än för akademiker i genomsnitt så ligger akademiker i statlig tjänst nu i paritet med övriga grupper. Skillnaderna är inte statistiskt signifikanta, men faktum är att siffrorna tyder på att statligt anställda akademiker nu är mest missnöjda av alla. Fler är missnöjda även jämfört med kollegerna inom privat sektor, vilket är ovanligt eftersom internationell forskning visar att offentligt anställda är mer nöjda än privatanställda i många andra länder.
Hans Franklin, ombudsman hos Civilekonomerna, känner igen den bild som målas upp i rapporten.
– Vi vet att många civilekonomer inom statlig sektor har tuffa arbetsvillkor och att det inom staten under lång tid dragits ned på mindre kvalificerade tjänster. Det har medfört att många av våra medlemmar har fått en ökad arbetsbelastning då fler arbetsuppgifter påförts deras befattningar, konstaterar Franklin.
Det har bland annat lett till att statligt anställda, enligt Jusek-undersökningen, arbetar mer än andra akademiker. Mer än var femte (22 procent) arbetar 45 timmar eller mer en normal arbetsvecka. Sex procent av de statligt anställda akademikerna arbetar 50 timmar eller mer en normal arbetsvecka.
Läs även: Åtta av tio civilekonomer jobbar övertid
Enligt rapporten ligger arbetsmiljön i statlig sektor efter andra sektorer i främst fyra avseenden: styrning och ledning av verksamheten, arbetsbelastning och stress, relation till närmaste chef samt lön och löneprocess.
– Eftersom andra sektorer har kommit längre borde insatser för att vända trenden mot lägre nöjdhet vara möjliga. Allt mer forskning visar dessutom att en förbättrad nöjdhet med arbetet leder till ökad produktivitet, säger Daniel Lind, samhällspolitisk chef på Jusek och författare till rapporten.
Hans Franklin anser också att det finns mycket att göra, inte minst vad gäller styrning och ledning samt relationen mellan chefer och medarbetare. Enligt Franklin är många chefer inom staten inte rustade för att möta de problem och utmaningar som chefskapet medför.
– Om myndigheterna hade satsat på ordentliga chefsutbildningar som gett cheferna verktyg och kunskap för att möta de utmaningar som konflikter, stressade medarbetare och rehabiliteringssituationer innebär, så hade detta medfört ökade möjligheter för en bättre arbetsmiljö, säger han.
Läs även: Chefens ansvar bana väg tillbaka
Kvinnorna inom staten trivs sämre än männen. 74 procent av de statligt anställda manliga akademikerna är nöjda med sitt arbete, medan 60 procent av kvinnorna uttrycker samma sak. 15 procent av kvinnorna svarar uttryckligen att de missnöjda. Enligt rapportens författare beror det främst på fyra saker.
- Mindre löpande stöd av närmaste chef för att fullgöra arbetsuppgifterna.
- Mindre inflytande över på vilket sätt arbetsuppgifterna ska utföras.
- Mindre utlopp för sin kreativitet i arbetet.
- Mindre möjligheter till återhämtning efter en period med mycket jobb.
I rapporten framgår också att statligt anställda akademiker sticker ut på två punkter jämfört med andra akademiker. Dels är arbetet viktigare för att göra livet meningsfullt, dels värderas en chefskarriär högre.
