Självmedkänsla får chefer att hålla i längden

Chefer är extra utsatta för risken att drabbas av stress och många personer i ledande positioner, inte minst ekonomer, jobbar långt över 40 timmars arbetsveckor. Ett recept för att gå in i väggen. Men det finns sätt att öka chanserna för en chef att hålla i längden och vilja stanna på sin post. Det har ett forskarteam från Stockholms universitet kommit fram till.

Forskarna började med att undersöka hur chefers arbetssituation ser ut och vilka villkor chefer har för att klara sina uppgifter i ett arbetsliv där kraven ständigt ökar och förändringstakten fortsätter att accelerera i takt med den tekniska utvecklingen. I de 22 djupintervjuerna och över 1 600 enkäterna med ledare i olika samhällssektorer tittade forskarteamet också på vad intervjupersonerna upplevde som de största utmaningarna och hindren i sitt jobb samt hur de hanterade dem.

– Det var vanligt att cheferna upplevde starka slitningar mellan administration och möte med medarbetarna, att man inte hinner leda. Någon chef kallade sig själv ”en väldigt högavlönad sekreterare”, säger Christin Mellner, doktor i arbetspsykologi och en av tre forskare i projektet kring hållbart ledarskap.

Läs även: Chefer arbetar en extra arbetsdag i veckan

Ett vanligt sätt för intervjupersonerna att hantera tidsbristen var att arbeta på kvällar och helger.

– Det blir slitsamt och får som konsekvens hälso- och sömnproblem och sned livsbalans, det vill säga att jobbet inkräktar på privatlivet för mycket, säger Christin Mellner.

Det är just sådana variabler som forskarna tittar på när de studerar det som kallas social hållbarhet.

Av den samlade bild som cheferna i studien målade upp kunde forskarna dra slutsatsen att många riskerade att inte långsiktigt klara av sin situation.

Genom intervjuerna och enkäterna kunde forskarna dock se att det fanns en faktor som stack ut när det handlade om att kunna skydda sig som individ mot hälsofarlig stress: Självmedkänsla.

Läs även: Kraftig ökning av stressjukdomar bland akademiker

Begreppet, som är ganska nytt i Sverige, har tre dimensioner (se faktaruta). Bland annat handlar det om att vara snäll mot sig själv, speciellt i stunder då man känner att man förtjänar det som minst. Det kan vara när man sitter med en arbetsuppgift som man omöjligt klarar att slutföra, för att man helt enkelt saknar rätt förutsättningar eller tillräckligt med personal.

– Då kan man, i stället för att sitta på vardagskvällar och helger och arbeta gråtfärdig och i upplösningstillstånd, helt enkelt tänka: Detta är inte okej. Jag kan inte jobba under de här premisserna. Och sedan slå igen datorn och ägna sig åt privatlivet, säger Christin Mellner.

Lättare sagt än gjort, kanske, om man är en person som vill högprestera. Men faktum är att internationell forskning visat att personer som inte piskar och kritiserar sig själva hela tiden ändå kan ha höga krav på sig själva och göra bra ifrån sig.

– Så självmedkänsla är inte fråga om någon svaghet, det är tvärtom en väldig styrka att kunna erkänna sig svag, men samtidigt skydda sig själv i det, säger Christin Mellner.

Läs även: Nå ditt mål utan att må dåligt på vägen

Frågan om att våga är central i självmedkänsla. Att våga fråga om och ta emot hjälp, signalera när saker blir övermäktiga och förstå att man har rätt att göra det utan att behöva känna rädsla att förlora sin position. Något som inte alltid är självklart.

– Man kanske ber om råd på ett ledningsmöte, eftersom man hanterar en affär som är värd många miljoner, men blir sedan tagen åt sidan av sin chef och ifrågasatt huruvida man klarar sitt jobb, säger Christin Mellner.

Den typen av kultur och inställning till personer på chefspositioner kan ha odlats länge i en del företag.

Men, menar forskarna, om cheferna blir mer självmedkännande kommer det att sprida sig nedåt i organisationen och skapa en företagskultur med öppen kommunikation och högt i tak, där det är tillåtet att misslyckas och misslyckanden ses som möjligheter till utveckling och lärande i stället för att bestraffas.

Läs även: Så kopplar du ihop hjärnorna i gruppen

Trots att självmedkänsla är ett relativt nytt forskningsområde kommer nu fler och fler studier som pekar åt samma håll som Stockholmsforskarnas, men också på de neuropsykologiska fördelarna med självmedkänsla. Det vill säga vad som faktiskt händer i hjärnan, i våra stressystem och immunförsvar när vi är goda och snälla mot oss själva.

I en ännu opublicerad studie som psykologiforskaren Christin Mellner gjort som uppföljning på den första har hon jämfört två grupper av chefer på samma företag, där den ena fått gå ett åttaveckors mindfulnessprogram inriktat mot bland annat självmedkänsla. Deltagarna har bland annat övat i grupp på att våga öppna sig.

– Det visar jättestark effekt. Deltagarna sätter gränser, de är bättre på att släppa jobbet när de är lediga, de upplever en förbättrad hälsa, livsbalans och välbefinnande. Till och med hur de uppfattar sina arbetsvillkor förbättras, säger Christin Mellner.

Och så minskar stressen.

Läs även: Resiliens är det nya mindfulness

Men hon är noga med att påpeka att trots att mindfulnessövningar och träning i självmedkänsla är relativt enkla grepp får de aldrig användas för att försöka få chefer eller andra anställda att klara en arbetssituation som inte är hållbar i längden.

– Man kan införa den här typen av stöd till både chefer och medarbetare för att de ska stärka sina inre resurser, men det är jätteviktigt att det går hand i hand med att man jobbar med de traditionella frågorna som handlar om arbetsbelastning, villkor och balans.

Christina Andersson, stressforskare vid Karolinska institutet och författare till boken Compassioneffekten, utbildar chefer i självmedkänsla. Hon har formulerat fyra frågor för den som vill testa sin egen självmedkänsla. Läs mer här.