Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

Seniora bankchefer skyddar i kriser

Seniora bankchefers kontaktnät skyddar banker i kriser. Det visar en ny studie från Handelshögskolan i Göteborg. 

Via den så kallade internbankmarknaden lånar banker stora belopp av varandra. Men i kristider drar bankerna in på antalet motparter de gör affärer med eftersom de inte vill sitta med stora lån till en bank som kan vara hotad, de satsar alltså inte på riskspridningsstrategier.

Läs också: Se äldre som en bank av kunskap

I en ny studie från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har forskare undersökt hur två av Sveriges största banker bedömde vilka de skulle göra affärer med under bankkrisen som började 2008.

De båda bankerna klarade sig bra i krisen och en bärande orsak var de informella kontakter som seniora bankchefer hade med kollegor på andra banker. När en kris är på gång går det nämligen inte att förlita sig på den andra bankens externa redovisning, eftersom den släpar efter och beslut måste tas snabbt – och då blir kontaktnät viktiga.

Gunnar Wahlström.

– Det finns en bild av att man inte ska ägna sig åt informell information som bygger på rykten och skvaller, men det är faktiskt så det går till i kristider. De banker som jobbade så här upptäckte tidigt oönskade effekter och kunde arbeta mer förebyggande, säger Gunnar Wahlström som gjort forskningsrapporten tillsammans med Roy Liff, båda docenter i företagsekonomi.

De har djupintervjuat 33 chefer som jobbade på de båda bankerna under krisen.

Resultatet visar att bankerna agerade i flera steg. De började med att fånga upp signaler via bland annat tidningsartiklar. Sedan trädde de seniora bankcheferna in, de ringde sina kontakter på den andra banken för att ta reda på hur allvarligt läget egentligen var, dessutom åkte de runt och lyssnade på olika föreläsningar för att skaffa sig en bild. Vad sades, på vilket sätt och kände de förtroende för den andra banken?

Läs också: Stockholm som finanscentrum faller på rankningslista

Efter det bildades en liten informell grupp med bankens högsta ledning. Information utvärderades och sedan gällde det att lägga ett snabbt pussel.

– Det var inte några djuplodande analyser på hundratals sidor som gjordes, i stället togs snabba beslut baserade på iakttagelser, säger Gunnar Wahlström.

En annan framgångsfaktor var att bankerna snabbt ställde om sitt fokus när de anade att en kris var på gång. I normalläget syns inte de informella kontakterna, de sköts om lite i bakgrunden, men sedan gäller det att ha fingertoppskänsla för när det är dags att börja använda sig av kontakterna – något som de båda bankerna gjorde i ett tidigt skede.

Läs också: Hur hanterar du en skandal?

I forskningsrapporten gör forskarna skillnad på tunn och tjock tillit. Den tunna tilliten handlar om att bankerna betalar sina krediter och följer avtal, men i kriser är den tjocka tilliten att föredra. Den innebär att den andra parten, som jobbar på banken som är utsatt, ger lite mer information än vad den behöver till sin kontakt på banken som sitter med krediterna.

Roy Liff.

– Kontakten visar då välvilja och chansen att relationen består ökar, dessutom ökar chansen att motparten sträcker sig lite längre än den behöver, säger Roy Liff och fortsätter:

– Det finns teoretiska föreställningar som menar att betydelsen av personlig tilltro minskar och att tilltro till systemet ökar i det moderna samhället. Men vår forskning ger en nyanserad bild av det här och vi hävdar tjock tillit är viktigare än tunn vid kriser.

Båda forskarna anser att bankerna måste se till att behålla sin seniora personal. Samtidigt finns fallgropar om inte yngre medarbetare involveras i besluten.

– Om seniorerna har erfarenhet av en tidigare kris kanske de tittar efter sådant som gällde då och är blinda för nya faktorer. Men här vinner bankerna på att agera förutsättningslöst eftersom varje kris är unik, säger Roy Liff.

Läs också: Så förbereder du dig för det värsta

Mer från: , , ,