Sämre välbefinnande på jobbet för jurister under covid-19
Det råder jäktiga arbetsdagar för många av landets jurister. Detta konstateras i Akavias nya medlemsundersökning som har tittat på hur arbetssituationen för förbundets yrkesgrupper påverkas av den pågående covid-19-pandemin. 40 procent av de svarande juristerna vittnar om ökad arbetsbörda till följd av pandemin, vilket kan jämföras med ett snitt på 34 procent för alla yrkesgrupper. Samtidigt upplever 42 procent av juristerna ökad stress i jobbet under viruspandemin, en siffra som ligger en bit över snittet för övriga yrkesgrupper. Även vad gäller välbefinnandet på jobbet sticker juristerna ut; ungefär hälften av dem anser att välbefinnandet på jobbet har försämrats, vilket återigen är något mer än snittet för förbundets övriga yrkeskategorier. Undersökningen svarar inte på varför det ser ut på det viset, men Ulrika Husmark, professionsanalytiker på Akavia, lyfter fram ett par tänkbara förklaringar.
— Jurister är en högpresterande yrkesgrupp med höga krav på sig själva, stor arbetsbörda och tajta deadlines även i vanliga fall. När de har fått mer att göra under pandemin kan det ha påverkat välbefinnandet på jobbet negativt, eftersom de också kan uppleva att det blir svårare att utföra ett kvalificerat arbete till följd av olika restriktioner, säger hon.
En klar majoritet av juristerna i undersökningen svarar att fler domstolsförhandlingar och andra ärenden än tidigare har ställts in och skjutits upp på grund av viruspandemin. Denna utveckling skulle också kunna påverka välbefinnandet, även om man visserligen får mindre att göra i stunden.
— Det kan skapa en känsla av frustration när ärenden skjuts fram. Samtidigt vet de då att det blir mer att göra senare, vilket kan bidra till stress, säger Ulrika Husmark.
Noterbart är att tio procent av juristerna svarar att de har fått bättre kontakt med sin närmaste chef under pandemin, samtidigt som en fjärdedel av juristerna uppger att kontakten med chefen har försämrats. Detta är den högsta siffran bland samtliga yrkesgrupper i undersökningen.
”25 procent är en ganska hög siffra och det kan vara så att även distansarbetet under pandemin bidrar till sämre välbefinnande. Många jurister är kompetenta och vana vid att arbeta självständigt och kanske känner att de klarar sig bra rent yrkesmässigt utan en närhet till chefen, medan de ändå kan sakna möjligheten att vara sociala på jobbet.”
En majoritet av juristerna i Akavias undersökning svarar alltså att fler domstolsförhandlingar än tidigare har ställts in under pandemin. Denna siffra bekräftas av statistik från Domstolsverket, som visar att 29 procent av alla förhandlingar inom Sveriges Domstolar ställdes in under vecka 19. Under vanliga omständigheter brukar ungefär 20 procent av förhandlingarna ställas in vid landets domstolar. Under den senaste tidens pågående pandemi har andelen uppskjutna förhandlingar istället legat mellan 28-34 procent. Så har även varit fallet vid Uppsala tingsrätt, där Catarina Barketorp är lagman.
– I en normal situation hos oss brukar 20 procent av förhandlingarna ställas in, den senaste tiden har det vissa veckor ställts in över 30 procent. Det beror på att vi enligt riktlinjer har sagt att man inte ska komma hit om man känner symptom, oavsett om man är tilltalad, advokat eller vittne, medan vi annars brukar begära läkarintyg. Det är ett stresspåslag i sig när målen inte avgörs. Nu har vi en ryggsäck som vi måste ha med oss en tid, säger hon.
Så leder du ditt team på distans
Catarina Barketorp anser dock inte att arbetsbördan har ökat under den pågående viruspandemin. På Uppsala tingsrätt, där de är drygt hundra anställda, har man heller inte haft någon större sjukfrånvaro.
— Det blir mer en psykisk stress när många förhandlingar ställs in och man vet att det kommer att bli förskjutet en tid framöver, eftersom vi inte har utrymme att dubbelköra förhandlingar.
Svante Lindbäck är ordförande för Sveriges juridiska byråer, en intresseorganisation för yrkesverksamma jurister som inte är advokater. Han har märkt att det hos medlemmarna, som främst är enmans- och fåmansföretagare, har funnits två läger vad beträffar arbetsbörda under pandemin.
—Det har blivit mer att göra inom till exempel familjerätt, kanske beroende på fler skilsmässor nu när många har varit isolerade ihop och mått psykiskt dåligt. Medlemmarna som jobbar inom migrationsrätt har däremot haft väldigt lite att göra, vilket har bidragit till mycket osäkerhet och stress. Nu ser vi dock att utvecklingen inom det området har börjat vända.
Så klarar du av att arbeta på distans
Att välbefinnandet har försämrats och stressen ökat på jobbet för landets advokater under viruspandemin, är inte någonting som Mia Edwall Insulander, generalsekreterare för Advokatsamfundet, känner igen sig i.
— Vi har tvärtom fått signaler om att det överlag funkar bra med till exempel distansarbete hemifrån. Samtidigt ställer detta givetvis krav på ett bra ledarskap för att medarbetarna ska få feedback och bli sedda och hörda, trots att man arbetar på distans, säger hon.
Även Mia Edwall Insulander är, i likhet med Svante Lindbäck, inne på att arbetsmängden har påverkats på olika sätt för olika rättsområden under pandemin.
— Vi ser att humanjuridiken, med till exempel brottmål och migrationsrätt, har påverkats i högre utsträckning med många inställda förhandlingar. Det kan innebära att man har mer luft i almanackan nu men att arbetsbördan kommer att öka under hösten. De affärsjuridiska byråerna är dock mer förskonade. För dem verkar det funka bra att ha klientmöten digitalt.
Ledarskap utmanas i det digitala arbetslivet
Annons:
