Saco: Högskoleutbildning lönar sig allt sämre
Tidigare i höst presenterade Saco (Sveriges akademikers centralorganisation) en studie som akademikers livslöner. Av 37 utbildningar i undersökningen hamnade ekonomerna på tredje plats. Redan vid 35 års ålder tjänar en ekonom in sin akademiska utbildning. Glada nyheter för alla civilekonomer, men det skymmer samtidigt det faktum att det generellt blivit allt mindre lönsamt att utbilda sig i Sverige.
Läs även: Grattis alla civilekonomer – er utbildning lönar sig
Enligt en OECD-undersökning från 2014 hamnar Sverige i botten bland alla i-länder i en jämförelse om var högskoleutbildning lönar sig mest. En ny Saco-rapport målar också upp Sverige som en nation som inte satsar på sina akademiker. Lönerna för högskoleutbildade jämfört med gymnasieutbildade ökade visserligen från början av 1980-talet till början av 2000-talet, men trenden bröts 2001. Från 2001 till 2009 sjönk högskolepremien till den lägre nivå som den sedan legat kvar på. Uttryckt på ett annat sätt betyder det att arbetsgivarna betalar mindre för personer med högskolekunskaper än vad de gjorde i början av 2000-talet.
– Det är oroande. Kunskap är grunden för välfärdssamhällets utveckling. Alla förlorar på att utbildning tappar i värde, säger Saco-ordföranden Göran Arrius.
Läs även: Framtidsprognos – så eftertraktade är ekonomer
Saco spekulerar i rapporten om att orsakerna bakom lönetappet kan hänga ihop med globalisering, demografi och arbetsmarknadens behov. Men troligen också på brister i kvaliteten på högskolan.
– Samtidigt som kvaliteten på utbildningarna ifrågasätts så insisterar regeringen på att bygga ut antalet platser och använda lärosätena som regionalpolitiska instrument. Regeringen måste släppa tanken på att lärosätena kan lösa alla samhällsproblem, säger Göran Arrius.
Högskolepremien är fortfarande lägst inom kommunal sektor, även om den fallande trenden på 2000-talet är minst påtaglig där. Sämst är utvecklingen i privat sektor, där premien sjunkit med 23,5 procent och dessutom fortsatt falla under 2010-talet. Enligt Saco-rapporten tyder det på att arbetsgivarna av olika skäl är beredda att betala allt mindre för högskolekompetens, vilket kan bero på att det än annan kompetens än den som finns i dag som efterfrågas. Det sammanfattas i rapporten som en missmatch på arbetsmarknaden.
Läs även: Så mycket ska lönen för en civilekonom öka på tio år
Fakta
• Högskolepremien visar lönerna för högskoleutbildade jämfört med lönerna för gymnasieutbildade. Gymnasiepremien visar lönerna för de som har gått på gymnasiet jämfört med lönerna för personer som endast har grundskoleutbildning.
• Sedan 2001 har lönepremien för att skaffa sig en högskoleutbildning sjunkit med i genomsnitt 15 procent.
• Gymnasiepremien har däremot legat på ungefär samma nivå under hela 2000-talet.
Källa: Saco
