Så lyckas du i chefsrollen

Vi tänker inte på att vi hela tiden kliver i och ur roller i olika sammanhang utan är oss själva i största allmänhet. På en arbetsplats passar det inte alltid att göra på det sättet. Felet många gör på arbetet är att de inte utgår från uppdraget, utan agerar oreflekterat utifrån sig själva som personer. Som chef kan det bli problematiskt att agera så menar psykologer och beteendevetare.

– Du måste tänka till och framförallt plocka fram andra sidor än den privata rollen om du är chef. Det handlar inte om att stänga av sig själv som person utan att veta vilken version av dig själv som ska vara i förgrunden i de olika situationer och sammanhang du befinner dig i, säger psykologen och organisationskonsulten Anna-Lena Sundlin.

Vi skiftar roll automatiskt i olika situationer och anpassar oss till olika sammanhang. I vardagssituationer, på jobbet och hemma byter vi förhållningssätt och attityder beroende på vem vi pratar med utan att tänka på det. Att bli mer medveten om detta är det som krävs på jobbet.

Läs också: Chefen avgörande för varannan ung som söker jobb

För att tala psykologspråk; Om arbetet ska fungera behöver vi göra en förflyttning från det ”personstyrda perspektivet till ett mer funktionsorienterat förhållningssätt” där vårt uppdrag och vår roll i verksamheten kommer i fokus. Då ökar både effektiviteten och vår arbetstillfredsställelse.

För att inte blanda ihop roller är det bra att inte överidentifiera sig med chefsrollen eller se arbetsplatsen som en arena för allmänt självförverkligande.

Är du chef över vänner, anhöriga eller kollegor, krävs att du tänker till och plockar fram andra sidor av dig själv än de som finns i relationerna utanför jobbet.

Vi agerar ofta utifrån ett personstyrt perspektiv på jobbet. Vi gör val och prioriteringar utifrån personliga preferenser i stället för att utgå från verksamhetens syfte och mål, och tenderar att ta olika utmanande skeenden och förändringar på arbetsplatsen alltför personligt. Något som leder både till negativa konsekvenser för organisationen och onödigt lidande för oss själva.

Läs också: Integritet – chefens bästa verktyg

– Det du personligen vill få ut kanske sammanfaller med många aspekter av din chefsroll och det är naturligtvis bra om du upplever att jobbet ger dig personlig utveckling. Men det är, lite tillspetsat uttryckt, en bonus. Vi kan behöva påminna oss om att arbetsplatsen finns till för att möta den efterfrågan eller de behov som verksamheten siktar mot och inte primärt för att möta våra önskemål om personlig utveckling.

Finns inte risk att vi utelämnar personliga resurser som hade varit bra att ha på jobbet?

– Det händer ofta, paradoxalt nog, när yrkesrollen är för diffus. Många tror att om vi ger människor en väldigt löst formulerad yrkesroll så blir de kreativa. Men det som händer är tvärtom att om arbetet blir för löst i kanten så håller vi oss till det säkra. Vi tar inte ut svängarna utan håller oss till det vi redan kan och drar tillbaka sidor som kanske hade varit bra att uppvisa och som hade bidragit till nya saker, säger Anna-Lena Sundlin.

– Förr var rollerna på ett sätt enklare då arbetet inte var så föränderligt utan strukturerna var mer rigida och hierarkiska. Många roller har lösts upp och det är bra. Men en nackdel är att när arbetet blir för löst och vi inte får hjälp med vad vi förväntas göra, så blir vi vilsna. När rollen klarnar och alla är överens om var ramarna finns så blir det bättre, säger psykologen och organisationskonsulten Paul Sundlin.

Hur lyckas man som chef över vänner, anhöriga eller tidigare kollegor, utan att bli dålig vän eller dålig i chefsrollen?

– Det är också en balansgång som är mycket svår att kombinera och som långt ifrån alla klarar. Grundfelet igen är att många inte är medvetna om de olika rollskiften som krävs. Är du chef över vänner, anhöriga eller kollegor, krävs att du tänker till och plockar fram andra sidor av dig själv än de som finns i relationerna utanför jobbet. Det du ska plocka fram är chefsrollen. Den finns av ett skäl, för att du har ett uppdrag. Det måste du, dina vänner, anhöriga eller tidigare kollegor tänka på och respektera, avslutar Anna-Lena Sundlin och Paul Sundlin.