Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn
Jack Werner.

Jack Werner om lögner på sociala medier

Har ditt företag utsatts för en hatkampanj på nätet? Attacker i form av både ekonomisk brottslighet och rent förtal ökar på nätet. Jack Werner, känd från bland annat Viralgranskaren, tittar närmare på flera av de osanna historier som fått eget liv i sociala medier.

Många av oss kämpar med nättroll i form av kampanjer mot företags webbplatser, kampanjer mot personer som jobbar på företag eller rent av personangrepp på nätet. Jack Werner, debattören och tidigare den som drev Vitalgranskaren, tittar i sin nya bok närmare på flera av de fejkade nyheter som uppkommer och får liv på nätet.

Läs också: Stoppa näthataren

Jag skiter i att det är fejk, det är förjävligt ändå, tar upp de fejkade historierna där vissa nästan lyckats lura en hel värld innan bubblan spruckit och där var och en har fått sina anhängare. Om vi vill försöka bidra till ett öppnare samtalsklimat, där fler idéer får komma till tals och färre infekterade bråk uppstår, måste vi börja med oss själva. Då kan vi göra internet lite bättre, skriver Werner.

Om du skulle skriva den här boken år 2020 eller 2022. Vad hade du skrivit då?

– Min förhoppning är att jag skrivit ett tidsdokument, en bild i blixtbelysning av vilka historier vi berättar idag och vad de betytt för oss. Om två, fyra eller tio år kommer vi sannolikt berätta ganska liknande historier, kanske med mer fokus på klimat och mindre på digital teknologi eftersom det förstnämnda lär prägla vår tillvaro allt mer och vi kommer bli allt mer vana vid det sistnämnda. Förhoppningsvis skulle jag då kunna återanvända någon historia som finns med i denna bok, fast en liten gnutta annorlunda – anpassad efter sin tid, som alla historier alltid blir!

När når vi kulmen på Fake news? 

– Om vi pratar om spridningen av felaktigheter generellt så tror jag vi lever långt efter dess kulmen, eftersom vi med den vetenskapliga metoden bara blivit allt bättre på att förstå vår omvärld. Om vi pratar om felaktigheter i journalistiken eller oseriösa publikationer tror jag också vi lämnade den kulmen bakom oss för decennier sedan, när världens redaktioner började systematisera sitt arbete och bedriva det allt mer etiskt. Den lilla bump av sajter som tjänade annonspengar på att sprida felaktigheter om det amerikanska valet 2016 tror jag sedan länge har tunnats ut, och det som återstår är politisk propaganda, även det är något som alltid funnits.

Läs också: Att tänka rätt eller tänka själv

– Om vi däremot pratar om vår tendens att vilja se våra åsikter bekräftade i informationen vi möter i vardagen är jag ledsen att behöva säga att vi nog aldrig kommer möta dess kulmen – för vi lever i den! Människans ljugande blir varken mer eller mindre, tror jag, för det är en av hennes grundläggande mekaniker för att ta sig genom livet.

Hur ser det ut efter Fake News? Har vi blivit ”bättre människor”, mer källkritiska? Eller är det andra faktorer, som ny teknik och censur som främst förändrat scenariot på sociala medier och webb?

– Vi är nog bättre på att förstå internet som informationsmiljö idag än för tio eller 20 år sedan, helt enkelt eftersom vi blivit mer vana. Vi har däremot ännu inte kommit överens om vad som är offentligt och vad som är privat på internet än, i linje med vad jag skriver i min boks kapitel om Anders Borg. Vi får se vad som ligger i pipen efter Facebook, som någon gång framöver lär tappa sin dominanta position då dess befolkning blir allt äldre och de nya generationerna inte följer efter in. Det vore nog friskt med diverse olika plattformar, som tillåter olika saker, istället för en jätte som bestämmer allt.

 

Mer från: ,

Mer på civilekonomen.se