Så fungerar korttidsarbete
Från den 7 april kan svenska arbetsgivare ansöka om statligt stöd för att täcka en del av lönekostnaderna, samtidigt som medarbetarna får gå ner i arbetstid. En av förutsättningarna är att företaget normalt sett är välmående men nu har drabbats av den ekonomiska svacka som såväl Sverige som omvärlden befinner sig i. Statliga arbetsgivare och ensamföretagare är dock exkluderade från denna möjlighet.
Lagen om korttidsarbete, eller korttidspermittering som den ofta kallas nu, innebär att arbetsgivarens lönekostnader kan minska med mer än hälften samtidigt som arbetstagaren får ut över 90 procent av lönen genom ett tillskott från staten.
För att dra nytta av reglerna är det en klar fördel om företaget är medlem i en arbetsgivarorganisation som slutit avtal om korttidsarbete, konstaterar Karin Lundin, chefsjurist på Akavia. Det företaget då behöver göra är att teckna ett lokalt kollektivavtal om korttidsarbete med den lokala akademikerföreningen.
I framtiden ställs nya krav på facken
På vissa företag finns det dock ingen lokal akademikerförening, och då kan en förhandlare från Akavias kansli sköta förhandlingarna med arbetsgivaren.
– Men det är förstås mycket bättre om det finns en lokal akademikerförening som har goda kunskaper om verksamheten och nära kontakt med medlemmarna som jobbar där säger Karin Lundin.
I förhandlingarna avgörs bland annat vilka nivåer av arbetstidsminskning som är aktuella för olika grupper i företaget.
– Det är alltså inte säkert att det är alla medarbetare som omfattas, utan det är en del av det som parterna måste vara överens om.
Hon understryker att det är viktigt att säkerställa att arbetsbelastningen sänks till den nivå som man avtalat om.
– De flesta av våra medlemmar har flexibla arbetstider. Då är det viktigt att inte bara arbetstiden utan också arbetsmängden minskas. Om avtalet säger att arbetstiden ska minska med exempelvis 20 procent, så måste arbetsmängden i praktiken sjunka med lika mycket. Det bör man vara uppmärksam på när man har oreglerad arbetstid.
Svårt att hantera det flexibla arbetslivet?
Om det inte finns ett centralt kollektivavtal så kan företaget ändå ta del av de möjligheter som erbjuds med korttidsarbete. Men då måste det vara 70 procent av medarbetarna inom en driftsenhet som går med på samma typ avtal för att det ska vara aktuellt.
– Vårt råd till medlemmar i företag utan kollektivavtal är att prata ihop sig med sina kollegor. Det finns ingen skyldighet att ingå avtal om korttidsarbete med arbetsgivaren, utan är upp till var och en att bestämma.
Den stora vinsten med korttidspermittering för såväl arbetstagare som arbetsgivare är förstås att ger en möjlighet att undvika uppsägningar, konstaterar Karin Lundin.
Stödpaket till företagare lanseras
– För medarbetaren är det också en fördel att SGI och a-kasseersättning är skyddad under denna period. Det vill säga, de baseras på den ordinarie lönen, vilket inte är fallet om arbetstid och lön sänks utan detta korttidsskydd.
Stödet kan ansökas från 7 april hos Tillväxtverket, men det går att få retroaktivt stöd från 16 mars i år. Ett företag kan få stöd enligt reglerna för korttidsarbete i sex månader, med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. Efter denna period blir det en karenstid på 24 månader.
Hot och möjligheter i framtidens arbetsliv
– Jag vill uppmana alla medlemmar att kontakta vår medlemsrådgivning om de får ett förslag om att gå med på korttidsarbete. Det är mycket viktigt att avtalet följer de fasta nivåer för sänkning av arbetstid och lön som anges i lagen, annars finns en risk att SGI och a-kassa inte skyddas. Avtalet bör inte gälla i mer än sex månader och bör dessutom gå att säga upp i förtid av båda parter med kort varsel. Skriv inte under utan att stämma av med oss först, säger Karin Lundin.
Tillväxtverkets frågor och svar om reglerna för korttidspermittering:
Annons:
