Så drabbas Akavias medlemmar av covid-19: ”Riskerar att få en arbetsmiljöskuld”
Coronapandemin och åtgärderna för att stävja smittspridningen har resulterat i en landsomfattande våg av permitteringar. Även många av Akavias medlemmar har drabbats, vilket framgår av en färsk enkätundersökning som visar hur virussituationen har påverkat arbetslivet för fackförbundets medlemmar. 13 procent av de deltagare i undersökningen som arbetar i näringslivet uppger att de har blivit permitterade. Kommunikatörer och personalvetare sticker ut som de värst drabbade professionerna medan jurister och ekonomer är mer förskonade. Tre av tio i undersökningen uppger att arbetsgivaren har permitterat medarbetare med anledning av pandemin; både it-akademikerna och personalvetarna är överrepresenterande bland dem som svarar på det viset.
Krisen tuff för många personalvetare
— Förhållandevis många av våra medlemmar har redan varit föremål för permitteringar under pandemin. Detta är en indikation så god som någon på att krisen har drabbat näringslivet mycket snabbt. Samtidigt är det nya systemet med korttidspermitteringar ett centralt verktyg för att hålla tillbaka arbetslösheten och skapa goda förutsättningar för en snabb återstart när efterfrågan väl vänder, säger Daniel Lind, chefsekonom på Akavia.
Närmare åtta av tio deltagare i undersökningen uppger att de kan tänka sig att delta i någon kompetensutveckling under permitteringstiden. Däremot svarar nio av tio att arbetsgivaren ännu inte har beslutat om att erbjuda kompetensutveckling till de permitterade medarbetarna. Enbart fem procent svarar att sådan utbildning pågår.
— En mycket stor del av våra medlemmar som har permitterats har en önskan om att förkovra sig, men deras önskan har ännu inte realiserats till den grad som vi hade hoppats. En förklaring till det här resultatet kan vara att vi gjorde undersökningen i april, och då kan det vara så utbildningarna inte hade hunnit komma igång, säger Daniel Lind och fortsätter:
— Det kan också finnas praktiska frågor som gör att utbildningarna dröjer. Ska de hållas på arbetsplatsen, i samspel med högskola eller ske digitalt? Alla är nog överens om att kompetensutveckling är bra för de permitterade, men hur det ska ske praktiskt är tiotusenkronorsfrågan. Nu har politikerna beslutat om extraplatser till högskolorna och även stimulerat de digitala utbildningsmöjligheterna för att skynda på här, så jag tror att andelen som får kompetensutveckling kommer att öka.
Kompetensutveckling ofta billigare än nyrekrytering
Tolv procent av deltagarna i undersökningen svarar att arbetsgivaren har sagt upp medarbetare på grund av pandemin. Däremot är det få som uppger att de själva har blivit uppsagda – bara 0,7 procent. Daniel Lind lyfter fram några förklaringar till detta. Dels har systemet med korttidsarbete hållit tillbaka antalet uppsägningar, dels brukar akademikerna inte drabbas lika hårt som andra yrkesgrupper under konjunkturnedgångar, berättar han.
—Sverige är bättre rustat vid den här krisen jämfört med exempelvis den förra finanskrisen. Systemet med korttidsarbete fångar upp många av dem som annars skulle ha blivit uppsagda. Akavias yrkesgrupper har också en relativt stark ställning på arbetsmarknaden, vilket gör att man blir mindre sårbar och historiskt sett har klarat sig förhållandevis bra vid ekonomiska kriser. Vid förra finanskrisen var arbetslösheten i samhället upp emot tio procent, medan den bland våra medlemmar var omkring 2,5 procent som högst. Men ju längre coronakrisen pågår, desto större är sannolikheten att även flera av våra yrkesgrupper drabbas om företagen börjar kapa i overheadkostnader och utveckling.
Noterbart är att 13 procent av deltagarna i undersökningen uppger att arbetsgivaren har använt möjligheten till korttidsarbete på ett felaktigt sätt – till exempel genom att medarbetarna fortsätter arbeta heltid trots att de är permitterade. Det är framförallt pr- och reklambranschen som utmärker sig i frågan. Många av deltagarna som uppger att korttidsarbetet används felaktigt av arbetsgivaren jobbar på företag som inte har kollektivavtal.
— De här felaktigheterna kan rymma både missförstånd och medvetet fusk. Med frågan ville vi främst fånga upp medlemmarnas upplevelser av hur systemet med korttidsarbete fungerar på arbetsplatsen. Vi ser att andelen konstigheter är mycket lägre på företag med kollektivavtal, vilket talar för att kollektivavtal bidrar till god dialog på arbetsplatsen och gör det enklare att göra rätt. Tidigare undersökningar visar att det finns förbättringsmöjligheter vad gäller förekomsten av kollektivavtal inom pr- och reklambranschen, och det är möjligt att det avspeglar sig i hur korttidsarbetet används.
Undersökningen tittade även på i vilken grad som medlemmarna anser att arbetsgivaren följer Folkhälsomyndighetens allmänna råd till företag för att förhindra smittspridningen, till exempel att erbjuda möjlighet till distansarbete, glesa ut sittplatser på jobbet, anpassa arbetstider till rusningstrafiken, och så vidare. Närmare nio av tio uppger till exempel att arbetsgivaren i hög utsträckning följer rekommendationen om möjlighet till arbete hemifrån. En liknande svarssiffra uppvisas för flera av de andra råden, däribland spridandet av information om viruset, möjlighet till digitala möten och till att tvätta händerna på jobbet (se faktaruta). Sämre är däremot arbetsgivarens efterlevnad av rekommendationen om att anpassa arbetstiderna efter rusningstrafiken – bara 53 procent tycker att rådet följs i hög utsträckning. Ett generellt mönster är också att de kommunala arbetsgivarnas efterlevnad av råden tycks vara i flera avseenden sämre än i privat och statlig sektor.
— I grund och botten är efterlevnaden av råden ganska god, men det finns en betydande potential till förbättring. Vi ser skillnader mellan branscher som sannolikt inte förklaras av skillnader i medlemmarnas arbetssituation, utan har mer att göra med branschens ”kultur”, säger Daniel Lind.
Undersökningen visar att arbetssituationen har försämrats för många av Akavias medlemmar under pandemin. 38 procent svarar att stressen på jobbet har ökat markant och 34 procent vittnar om en högre arbetsbelastning – här utmärker sig chefer, personalvetare och kommunikatörer som värst drabbade. Men stressen och arbetsbelastningen har slagit brett i nästan alla branscher och sektorer, berättar Daniel Lind. Många har fått nya arbetsuppgifter kopplade till viruset samtidigt som de har kvar, och inte har fått avlastning för, sina ordinarie.
— Om vi inte adresserar de här arbetsmiljöfrågorna är risken att vi på lite sikt bygger upp en arbetsmiljöskuld i form av ohälsa och sjukskrivningar. Ett aktivt arbetsmiljöarbete är än viktigare i kristider, säger han.
Sämre välbefinnande för jurister under covid-19
Annons:
