Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

Psykiska välmåendet lågt bland ekonomer

Många ekonomer mår psykiskt dåligt. Hög arbetsbelastning gör att många balanserar på lidandets gräns. Värst är det för revisorer. Det visar en färsk studie gjord av en grupp ekonomiforskare vid Linköpings universitet och Högskolan i Kristianstad.

– Jag blev lite förvånad över det höga snittet, säger Pernilla Broberg, docent i företagsekonomi vid Linköpings universitet.  Hon, Torbjörn Tagesson, professor i företagsekonomi vid Linköpings Universitet och Timurs Umans, biträdande professor i företagsekonomi vid högskolan i Kristianstad, har tillsammans genomfört en omfattande studie på civilekonomers hälsotillstånd. Forskarteamet bakade in frågor om välmående i Civilekonomernas löneenkät 2017 – och fick hela 9 000 svar.

Läs också: Dålig arbetsmiljö – en dyr historia

Metoden för att mäta individers psykiska välmående heter GHQ12* – och är vanlig inom forskningen. Ett vanligt gränsvärde för ohälsa ligger runt 11–12. ”Då är det okej”, förklarar Pernilla Broberg. Ju högre värde desto sämre psykiskt välmående.

Civilekonomernas medlemmar visade sig må långt ifrån okej. Snittvärdet hamnade på 14,07 – alla branscher inkluderat.

Studien visar att civilekonomernas välmående påverkas av arbetet men också av livssituationen i övrigt. Många ekonomer trivs på sina arbetsplatser – med kollegor, arbetsuppgifter och så vidare, menar Pernilla Broberg.

Läs också: Kraven sätter press på medarbetarna inom revision

– Men samtidigt är det nog så att man har för mycket att göra, man hinner inte riktigt med att göra sitt arbete så noga som man vill, det går ut över sömnen, koncentrationen och vardagsaktiviteterna. Det höga snittvärdet visar att många har lågt psykiskt välmående.

De branscher som ”mådde bäst” var telecom och tjänsteföretag. Faktorer som hög lön, chefsroll, ansvar och, i viss mån, övertidskompensation visade sig öka välmåendet på individnivå.

Läs också: Bara en av tio blir partner

Pernilla Broberg hissar dock varningsflagg för kvinnor som var den grupp som mådde sämst oavsett bransch. Kvinnornas snitt hamnade på 14,44, männens på 13,56. En signal som Pernilla Broberg anser att företagen måste ta på allvar.

I en bransch har dock varken kön eller övriga faktorer någon betydelse – revision. Där mår män och kvinnor lika dåligt. Revisionsbranschen har också högst snitt i studien, 14,61. 

Pernilla Broberg ser ett samband med ett uttryck som hon hört av många i branschen – ”att man ska in i fabriken”.

– På de stora revisionsbyråerna ser arbetssituationen ofta likadan ut. Förutom allt högre arbetsbelastning handlar det om checklistor, tids- och budgetpress. Det blir väldigt många måsten och mycket krav. En del älskar det, men alla gör inte det. Det är det vi ser nu.

Läs också: Revisionsbranschen saknar mjuka värden

Men psykisk ohälsa har inte bara med stress att göra utan också en vardag som kan bli väldigt tråkig och monoton. Där alla formas efter samma mall. Som i en fabrik.

– Men ser och känner inte att man som individ har en betydelsefull roll. 

– Under studietiden tänker också många ekonomer att man ska jobba hårt inom revision för att det till slut lönar sig, när man blir partner. Då får man bra lön och bra villkor. Men allt färre revisorer når hela vägen fram.

Och de som når målet får ofta vänta länge, minst 10 år.

– Under tiden ska man verkligen visa framfötterna för att komma i fråga. Jag tror att företagen behöver göra en förändring så att belöningen inte kommer så väldigt sent. Annars är risken stor att detta bidrar till att många revisorer lämnar yrket, något som faktiskt sker i dag.

Är det här dystra hälsoresultatet något som företagen kommer ta hänsyn till tror du? 

– Mitt svar är nja. Jag tror att man är mer medveten om de här sakerna nu än man någonsin har varit tidigare. Samtidigt är det nog så att man vill tjäna pengar och fokusera på det. Men undersökningen gäller specifikt ekonomer och det kan säkert hjälpa till att belysa problemet.

Läs också: Stefan hittade tillbaka till jobbet från panikångesten

 

*GHQ12 – Mätmetoden General health questionnaire, eller GHQ, utvecklades i England på 1970-talet. Metoden är standard för att bedöma individers välbefinnande. Enkelt uttryckt innebär låga värden bättre psykisk hälsa, och höga värden sämre. Maxvärdet är 36, 15 är ett tecken på lidande och 20 är ett tecken på allvarligt lidande.

Pernilla Broberg, 38 

Familj: Sambo och två barn.

Bor: Villa på Listerlandet, Blekinge.

Yrke: Universitetslektor, Linköpings universitet.

Utbildning: Doktor i företagsekonomi, examen från Lunds universitet.

Fritid: Ideellt engagemang och ”Svenska koden-guide” i föreningen Soul of humanity som arbetar med integration.

Mer från: , ,

Mer på civilekonomen.se