Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn
Foto: Aline Lessner

Praktik för utrikesfödda en väg till jobb

Kompetensbristen breder ut sig. Samtidigt står tusentals högutbildade utlandsfödda ekonomer utan jobb. För Liliane Kapseu har vägen in på den svenska arbetsmarknaden varit lång, men den ledde till slut till Ikano Bank i Malmö, där hon nu jobbar.

Efterfrågan på civilekonomer är stor i Sverige och arbetslösheten är låg, 1,6 procent. Höga krav och snabb förändringstakt gör att det finns ett fortsatt behov av kompetenförsörjning. Samtidigt är ekonomutbildade det största akademiska kollektiv som anlänt till Sverige på senare år. Hos Arbetsförmedlingen sökte i november 9 000 utrikesfödda arbeten med krav på fördjupad högskolekompetens inom ekonomi.

Läs också: Extra tufft för invandrade akademiker

En rapport från SCB visar dock att gruppen har lägst matchning jämfört med andra yrkesgrupper, exempelvis civilingenjörer, lärare, sjuksköterskor. Bland kvinnliga utrikesfödda ekonomer har bara 46 procent ett jobb som matchar deras utbildning. För männen ligger siffran på 50 procent. Motsvarande siffror för utrikesfödda civilingenjörer ligger betydligt högre, 68 respektive 70 procent.

– Det här beror på att ekonomer kommer till Sverige med en utbildning från hemlandet som inte betraktas som lika kvalificerad som exempelvis en civilingenjörsutbildning. Internationellt sett är kvaliteten på ekonomiutbildningar mycket mer varierande, säger Russell Schmieder, analytiker på SCB och en av författarna till rapporten.

Bakom siffran 46 procent utrikesfödda kvinnliga ekonomer finns högskoleekonomen Liliane Kapseu, 37, som nyligen fått jobb på Ikano Bank. Hon är inte förvånad över matchningsproblematiken. Hon har sökt hundratals jobb parallellt med kurser och kompletterande utbildningar sedan hon kom till Sverige 2010.

Läs också: Lönegapet störst för invandrade ekonomer

Sysslorna som ekonom i Sverige är också annorlunda jämfört med i Kamerun där hon arbetat på bank under flera år.

– Visst är mönstren desamma, men här krävs mer anpassad kompetens. I Kamerun hade jag ett större ansvar, men de manuella sysslorna krävde en större arbetsinsats. I Sverige är ansvaret i stället mer fördelat på avdelningar, säger Liliane Kapseu.

Hon kom i kontakt med Malmöorganisationen Mine våren 2017 efter att ha gått en masterutbildning vid Ekonomihögskolan i Lund. Det är en ideell förening som arbetar för att arbetsgivare ska tillvarata kompetens bland utrikesfödda akademiker.

– Det ledde mig vidare till en praktik på Ikano Bank. I somras fick jag ett vikariat och arbetar som processpecialist inom operations services, berättar Liliane Kapseu.

Läs också: Okunskap bland svenska arbetsgivare – inte diskriminering

Ikano Bank är en av totalt 70 arbetsgivare som är medlemmar i Mine. Personalchef Fredrik Krüeger är entusiastisk:

– Genom åren har vi haft upp till 30 praktikanter. För oss är det ett ställningstagande. Vi kan konstatera att mångfald skapar affärsnytta. Vi investerar vår tid och får möjlighet att pröva någon i en roll samtidigt som individen får arbetslivserfarenhet och ett utökat nätverk.

Hela samhället vinner på att den här gruppen kommer närmare arbetsmarknaden.

Bättre förståelse bland arbetsgivarna är receptet. Det menar Mine:s vd, Magdalena Nour:

– Fokus är inte att få folk i arbete, utan att utbilda arbetsgivare att bli mer inkluderande så att de kan ta till vara på kompetensen. Då får även utrikesfödda med kompetens arbete. Mine vill förändra kulturen på arbetsplatserna. Ändras det lite där innebär det stor förändring.

Läs också: Många insatser – ändå tar det tid

Föreningen har precis avslutat ett projekt finansierat av Europeiska socialfonden där praktikförmedling kombinerats med undervisning och workshops i inkluderande ledarskap för arbetsgivarna, men också om svensk arbetsplatskultur för praktikanterna. I projekt Samspelet har 78 procent av 47 ekonompraktikanter fått ett arbete, i huvudsak kvinnor.

– Varför det är enklare att anställa kvinnor är oklart, men vi tror att arbetsgivarna tycker det är bekvämare. Det finns en nervositet när det gäller rekrytering av utrikesfödda. Kunskaperna i svenska påverkar också, bland ekonomer är behovet dessutom större, men ofta lär sig praktikanterna snabbt när de väl är på en arbetsplats, säger Magdalena Nour.

Mine har förmedlat praktikanter inom flera akademiska områden och kan notera skillnader i hur mottagliga arbetsgivarna är. Magdalena Nour har viss förståelse för att matchningen är svårare för ekonomer, i synnerhet inom redovisning.

– Bokföringsregler är olika till och med inom Europa. Jag tror det skulle kunna åtgärdas med en enkel kartläggning av skillnaderna och sedan en termins bokföringskurs så som exempelvis Skanska gjort med utrikesfödda ingenjörer. Det skulle ett fack som Civilekonomerna kunna lobba för, tycker hon.

Läs också: 1500 nyanlända ekonomer godkända

Det här är Mine

λ Sydsveriges största nätverk av företag och offentliga organisationer som verkar för ökad mångfald och inkludering i arbetslivet.

λ MINE står för Mentorship, Inspiration, Networking och Education, vilka är de fyra grundpelare som organisationen vilar på.

λ Bildades 2003 av representanter från det skånska näringslivet i samarbete med Malmö stad, Malmö högskola och Malmö FF.

Mer från: , , ,

Mer på civilekonomen.se