Pengar största drivkraften för cirkulär ekonomi

Rapporten, som täcker den nordiska marknaden, syftar till att hjälpa beslutsfattarna att förstå vad som behöver göras för att snabba på utvecklingen. Och det är tydligt att mycket återstår vad gäller kännedomen om cirkulär ekonomi, en affärsmodell som i stället för traditionella linjära processer bygger på ett kretsloppstänk där man sluter materialflödet och begränsar resursslöseriet.

I Sverige är det bara sju procent av de tillfrågade beslutsfattarna som säger sig veta vad cirkulär ekonomi betyder. Ytterligare 31 procent har hört talas om begreppet, men resten 62 procent, har aldrig hört talas om det. Bland konsumenterna är motsvarande siffra 66 procent. Kännedomen är dessutom sämst i Norden.

– Att kunskapen är så pass låg bland företagen var det som överraskade mig mest. Det kan också ses som oroväckande, säger Erik Elvingsson Hedén, vd för SB Insight.

Läs även: Marknaden bör ta större ansvar för samhället

Hållbarhetschefer är inte oväntat de som har bäst koll. Tydlig är också trenden ju större företag, desto mer kunskap. Bland konsumenterna finns det högsta kännedomen bland kvinnor i åldern 30-44 samt i den generation som brukar benämnas millennials, alltså de som är födda 1990–2000.

Enligt Erik Elvingsson Hedén (bilden) sticker Ikea i undersökningen ut som företaget med särskilda kunskaper på området.

– De flesta företag är ”all in” på en av delarna, men på Ikea tänker man i alla led. Och alla delar i kedjan är nödvändiga. Det räcker inte bara att fokusera på återvinning.

Bland de som har kännedom om cirkulär ekonomi är den främsta drivkraften att spara och tjäna pengar. Det gäller både företag och konsumenter. Miljöskäl kommer på andra plats för konsumenterna, stärka varumärket är den näst viktigaste drivkraften för företagen som också är rädda för att bli frånkörda om de inte hänger på tåget.

Läs även: Ekonomi och miljö måste hänga ihop

För företagen är det största hindret lagstiftningen. För konsumenterna handlar det mer om hur mycket man måste anstränga sig. Elvingsson Hedén lyfter också fram en ofta glömd aspekt som påverkar viljan att medverka till delningsekonomin. Det handlar om den sociala delen. Många känner sig otrygga när de måste interagera med okända människor. Det finns också en önskan att personifiera sina prylar, särskilt i ett samhälle som blivit allt mer personvarumärkesfixerat.

– Tjänster är lätt att samäga, produkter är svårare, konstaterar Erik Elvingsson Hedén.