Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn
Träskyltar där det står klimat på skylt som pekar mot höger och USA på skylt som pekar åt vänster, mot blå himmel, en symbol för klimatpolitiken

Paris höjer och Trump sänker

Två politiska händelser framstår som viktigast för hur finansmarknaden reagerat på klimatpolitiken, enligt en aktuell doktorsavhandling. Det är dels Parisavtalet efter klimatmötet 2015 och dels valet av Donald Trump till president 2016.

Efter Parisavtalet efter klimatmötet 2015, steg aktierna på företag inom förnybar energi samtidigt som företag med kol och naturgas fick se sina aktiekurser sjunka. Sen valdes Trump till president i USA, visar ny avhandling om klimatpolitikens inverkan på finansmarknaden.

Klimatpolitikens inverkan på finansmarknaden har nu kartlagts i en doktorsavhandling som presenterades på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet i slutet av januari. Det är två politiska händelser som framstår som viktigast för hur finansmarknaden reagerat på klimatpolitiken:

Den första var avtalet om klimatmålen som slöts i Paris 2015. Den andra var när Donald Trump valdes till president i USA.

Svenska finansiärer kan påverka klimatet

Mörkhyad man med kortklippt hår och skägg pratar om klimatpolitiken
Samson Mukanjari.

– När Parisavtalet antogs kom ett antal rapporter i media om betydande nedgångar för kolaktier som en konsekvens av det, säger Samson Mukanjari, forskare i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Klimataktivister som Greenpeace International firade avtalet som att det “signalerade början på slutet av en era med fossila bränslen”. Ett år senare hände det oväntade: Donald Trump vann det amerikanska valet, och han stod för motsatsen när det gäller klimatpolitik.

I sin avhandling fokuserar Samson Mukanjari på hur finansmarknaderna reagerade på dessa båda politiska visionerna avseende förnybar energi, fossila bränslen och framtida marknader.

Så kan finanssektorn rädda vårt klimat

I arbetet med avhandlingen kunde Samson Mukanjari identifiera en kraftig nedgång i värdet på kolaktier globalt, minus 8 procent och naturgasaktier minus 16 procent, under den tvåveckorsperiod förhandlingarna i Paris pågick och avtalet presenterades.

Vid tiden för presidentvalet i USA 2016 vände trenden. Företag inom förnybar energi kunde konstatera att de nya politiska vindarna påverkade aktiekursen negativt. Samtidigt såg man en ökning av aktievärdet på inhemska kolaktier med 11 procent under valdagen. Men kort därefter vände kursen. Under en treveckorsperiod efter valet sjönk kolaktierna kraftigt medan naturgasaktierna steg.

– Jag drar slutsatsen att Parisavtalet, det amerikanska valet och några andra större politiska händelser hade en betydande och statistiskt signifikant effekt på relevanta finansmarknader, säger Samson Mukanjari.

Därför sticker vi huvudet i sanden när det gäller miljöhoten


Annons:

Bli medlem i Akavia.

 

 

 

 

 

 

 

Samson Mukanjari

Disputerade vid institutionen för nationalekonomi med statistik, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, den 28 januari 2020 på avhandlingen Climate Policy and Financial Markets.

Mer från:

Mer på civilekonomen.se