Örebro Handelshögskola fjärde i Sverige att få åtråvärd AACSB-ackreditering

Enligt AACSB är det inte ens fem procent av världens 16 000 handelshögskolor som hittills har lyckats få den ansedda kvalitetsstämpeln. För Handelshögskolan vid Örebro universitet betyder ackrediteringen en kvalitetsstämpel som är viktig, bland annat när det kommer till att rekrytera utländska studenter och etablera bra utbytesavtal.

– Det är också en kvalitetsstämpel för våra studenter som tar examen i Örebro och vill satsa på en internationell karriär, liksom för våra lärare som vill söka sig till lärosäten utanför Sverige. Viktigast av allt har det betydelse för vårt kontinuerliga och systematiska kvalitetsarbete, säger Sven Helin, prefekt vid Handelshögskolan.

Läs också: Åtråvärd ackreditering kvar hos Jibs

I Sverige är, nationellt sett, ackrediteringarna inte så viktiga. Det beror bland annat på att det finns en annan kvalitetsgranskning i Sverige när det kommer till högre utbildningar, eftersom de är statligt finansierade och kontrollerade, vilket har gjort att andra kvalitetsmarkörer – som tradition och ålder på lärosätet – har varit viktigare. Men på senare år har även svenska studenter börjat värdesätta ackrediteringar.

Nina Forssblad, expert på utbildningar på Civilekonomerna, säger att allt fler blir medvetna om ackrediteringarna:

– Den amerikanska AACSB-ackrediteringen är en av de största, förutom AMBA och EQUIS. Eftersom Sverige inte har ett system som bygger på ackrediteringar utan har statligt godkännande av universitet och högskolor, så är det kanske inte lika betydelsefullt när det gäller studentrekrytering här. Men en det har ändrats en del. Det finns medvetna studenter som kollar upp och jämför.

Processen för att få en ackreditering av den amerikanska organisationen AACSB (The Association to Advance Collegiate Schools of Business) är mycket noggrann och tar flera år. Det kostar således både tid och pengar att låta sitt lärosäte bedömas utifrån de 15 internationella standarder som ligger till grund för ackrediteringen.

Läs också: Umeå universitet ackrediteras enligt internationell standard

– Varje skola som har fått ackreditering har gjort ett otroligt kvalitetsarbete för varje enskild ackreditering. Det är dyrbart att få ackrediteringen, så det är både mycket arbete och även höga avgifter till ackrediteringsorganisationerna som ju kommer med ibland stora delegationer till universiteten, säger Nina Forssblad.

Själva granskningen görs av erfarna prefekter från andra handelshögskolor runt om i världen. Enligt Sven Helin ligger det många års arbete bakom det efterlängtade resultatet.

Hur har ni jobbat inför ackrediteringen?
– Vi startade vår resa för fem år sedan med att bli medlemmar i AACSB, åka på seminarier och bekanta oss med standarderna i ackrediteringen. Vi har varit måna om att involvera en bred grupp av framförallt lärare i ackrediteringen för att det inte ska vara någon sidoprodukt utan en del i vårt kvalitetsarbete. Inte minst viktiga har programansvariga varit som jobbat med att leda arbetet med att sätta mål och mätpunkter i arbetet med att kvalitetssäkra programmen. Denna process har totalt tagit fem år sedan våra första kontakter med AACSB och lite drygt tre år av aktivt arbete med processen, säger Sven Helin.

Läs även: Göteborgs universitet först i Sverige med Triple Crown

Det är kostsamt med ansökningsprocesserna, kan du säga något om kostnaden?
– Medlemskostnaden i AACSB är den lilla biten. Kostnaderna för konferenser och seminarier kan man vid en första anblick tycka är hög men har dessa tillfällen har varit viktiga för att skapa kontakter och få många i organisationen att förstå vad AACSB är. Den dolda, men största, kostnaden är mantimmar för allt arbete många i organisationen lagt ner på mäta och dokumentera. Men det är också det viktigaste, att lägga ned resurser, om vill att ackrediteringen ska vara något som består efter att ackrediteringsteamet lämnat. I pengar har jag ingen exakt siffra över alla år – men det kan nog räknas i sjusiffriga belopp.

Flera universitet i Sverige har under de senaste åren arbetat aktivt med att ackrediteras av AACSB. Örebro universitet är det fjärde lärosätet i landet som lyckas få den internationellt ansedda ackrediteringen. Sedan tidigare är det endast Handelshögskolorna vid Göteborgs och Umeå universitet samt Jönköping internationell business school, Jibs, som lyckats få en AACSB-ackreditering. Handelshögskolan i Göteborg är dessutom den enda som innehar en så kallad Triple Crown-ackreidtering. Triple Crown innebär att de är ackrediterade av AASCB, AMBA och EQUIS

Läs om: Studenter kan kräva återbetalning om utbildningen inte håller måttet

Fakta: Så går ackrediteringen till

Processen fram till en AACSB-ackreditering bygger på ett omfattande systematiskt utvecklingsarbete baserat på 15 internationella standarder. Det ska då säkerställas att handelshögskolan har hög internationell kvalitet.

Hela verksamheten bedöms, från utbildning och studiemiljö till forskning och samverkan.

Granskningen görs av externa bedömare som är erfarna prefekter från handelshögskolor runtom i världen. Bedömningen säkerställer att handelshögskolan har de resurser som krävs för att ge sina studenter en högkvalitativ utbildning. Processen är mycket noggrann och tar flera år.

Efter den första ackrediteringen följs lärosätet upp regelbundet av AACSB, som avgör om ackrediteringen får behållas.

AACSB. Förkortning för Association to Advance Collegiate Schools of Business som är en internationell kvalitetssäkring av universitetsutbildningar med ekonomianknytning. Utvärderar program på grund-, avancerad- och forskarnivå.
AMBA. En internationell obunden organisation inom akademisk chefsutbildning. Ackrediteringen utgör en global standard för MBA-program.
EQUIS. Internationellt system för kvalitetssäkring av högre utbildningar inom ekonomi- och ledarskap. EQUIS drivs av European Foundation for Management Development (EFMD).

Annons:

Bli medlem

Civilekonomerna avser att gå samman med Jusek och bilda ett nytt och modernt fackförbund. Här kan du läsa mer om det planerade samgåendet.