Omfattande bakgrundskontroller allt vanligare när känsliga positioner ska tillsättas
Det har blivit allt vanligare att göra ingående bakgrundskontroller på dem som söker jobb. Ett företag som utför sådana kontroller åt arbetsgivare är SRI, Scandinavian Recruitment Intelligence, vars vd Pierre Gudmundson har mångårig erfarenhet av underrättelse- och utredningsarbete vid Försvarsmakten. Ett annat är Valida som den senaste tiden anlitats allt oftare, särskilt av arbetsgivare som ska rekrytera kandidater till chefs- och ekonomiposter och andra känsliga positioner.
– Det handlar om att analysera om kandidaten är transparent och inte ljuger om sin bakgrund, säger Henrik Carlbark, vd på Valida.
Läs även: Efter skandalerna – antalet internrevisorer ökar kraftigt
En ordentlig genomgång av personens förflutna görs. Förutom att se om personen är dömd sedan tidigare eller har några skulder kontrolleras det bland annat om han eller hon förekommit i någon förundersökning eller tidigare har drivit företag i konkurs.
Den vanligaste anledningen till att företagen gör bakgrundskontroller är att de tidigare råkat ut för bedrägerier eller informationsläckor, vilket kan ha berott på att de rekryterat personer som inte kontrollerats tillräckligt, menar Henrik Carlbark.
– Det beror också på att de flesta svenska företag verkar på en global marknad vilket ställer högre krav på säkerhet och riskbedömningar. Sedan har också nya dataskyddslagstiftningen GDPR gjort att många börjat se över hur de gör bakgrundskontroller på kandidater till befattningar som faktiskt innebär en större risk, säger han.
Läs även: Expertens tips inför nya dataskyddslagen GDPR
Henrik Carlbank menar att svenskarna varit ganska naiva gällande riskmedvetenhet och ligger långt efter länder som USA och Storbritannien där det oftare diskuteras säkerhetshot.
Kontrollerna görs på de sista kandidaterna i rekryteringsprocessen. I samband med intervjun meddelar rekryteraren att de ska göra en kontroll och berättar vad det innebär, kandidaten uppmuntras att berätta om det är något arbetsgivaren behöver känna till. Efter det ges ett skriftligt medgivande.
När kontrollen är klar lämnas en rapport över till arbetsgivaren.
– Men även om du förekommer i ett belastningsregister så behöver inte det ha något med ditt arbete att göra, det är viktigt att komma ihåg. Om du däremot har kört fyra bolag i konkurs och själv har ekonomiska skulder så kanske du inte passar jättebra i rollen som ekonomichef, säger Henrik Carlbark.
Läs även: Disciplinärenden inom finans på rekordnivåer
Karin Malmström, ombudsman och förhandlare på Civilekonomerna, är kritisk till slentrianmässiga och omotiverade bakgrundskontroller.
– Hanterar du stora summor pengar så kanske en viss typ av kontroll är av intresse, men vad gör man för avgränsning? Överflödig information, som inte har relevans, tillkommer och det kan upplevas som integritetskränkande. Det måste alltid göras en avvägning, säger hon.
– Det finns en stor risk för dubbelbestraffning, det vill säga att du har dömts för ett brott och avtjänat ditt straff men riskerar att straffas igen då händelser tidigare i livet gör att du inte blir erbjuden ett jobb, fortsätter Malmström.
Läs även: Kränkande övervakning på allt fler arbetplatser
Civilekonomerna upplever inte att fler medlemmar hört av sig om frågor gällande bakgrundskontroller. Karin Malmström vill ändå understryka, för dem som blivit tillfrågade, att de alltid har rätt att säga nej.
– Det ligger dock i farans riktning att du inte går vidare i rekryteringsprocessen om du inte tillåter en bakgrundskontroll. Försök få till en dialog, kanske kan ni begränsa kontrollen till vissa områden så det känns bra för båda parter.
