Nytt nätverk för kvinnliga nationalekonomer

Sedan 2002 är en fjärdedel av alla nyexaminerade doktorer i nationalekonomi kvinnor. Samtidigt är andelen kvinnliga professorer bara 12 procent. Varför är det så här?

– Antingen tror man att kvinnor och män har samma möjligheter, men att kvinnor gör andra val som hämmar deras karriärer, säger Eva Ranehill, assistant professor vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

– Eller också finns det strukturer som missgynnar kvinnor.

Läs också: Därför bromsas kvinnors chefskarriärer

Eftersom hon själv lutar åt den senare förklaringsmodellen har hon initierat en workshop om nätverk för kvinnliga forskare inom nationalekonomi. Hon har själv deltagit som adept i ett europeiskt nätverk och har tagit delar av dessa erfarenheter med sig i arbetet.

För det nya nätverket har hon bjudit in juniora forskare på doktorand och post doc-nivå, som fått presentera ett manuskript eller ett förslag på en forskningsstudie. Därefter ordnades dessa in i grupper beroende på ämnesval och knöts till en professor. Förutom forskningsspecifika frågor kom det fram att många efterlyser ett större nätverk, både mellan juniora kvinnliga forskare och med mer erfarna kollegor.

– Behovet av förebilder är stort. Den kvinnliga representationen inom nationalekonomi ligger lägre än i många akademiska fält, säger Eva Ranehill. Många tycks tror att det här är ett problem som kommer att lösa sig av sig själv med tiden, men det tror inte jag. Jag tror i alla fall inte att det kommer att gå så snabbt.

Läs också: Falska fördomar om kvinnliga entreprenörer

Eva Ranehill berättar att det sker förändringar inom nationalekonomiforskningen. Framför allt blir den mer internationell och konkurrensen ökar. Det finns många fördelar med det, men även en baksida.

– Om jämställdheten är sämre i andra länder kan kvinnor i Sverige missgynnas på samma sätt som kvinnor i andra länder.

Samtidigt har perioden efter doktorsexamen blivit allt viktigare för att meritera sig för framtida professurer. Och den sammanfaller ofta i tiden med när man brukar få barn.

Läs också: Mödrar diskrimineras inte när de söker jobb

– I Sverige påverkas män och kvinnor mer lika av att få barn, medan det i många andra länder mest påverkar kvinnans karriärmöjligheter, säger Eva Ranehill. En ökad press att publicera under den här tiden kan slå hårdare mot kvinnor. Den högre konkurrensen och internationaliseringen innebär också att behovet av ett internationellt nätverk ökar. Det tror jag är svårare för juniora kvinnor att skapa.

Workshopen är precis avslutad och nu väntar utvärderingen som kommer att avgöra hur man går vidare med ett nätverk för kvinnliga forskare inom nationalekonomi.

– Inget är bestämt ännu, säger Eva Ranehill, men intresset finns.

Läs också: Sexism i nätverk för nationalekonomer