Nya spelregler för facket
Omvärldsspanare har länge siat om ett arbetsliv som rymmer ökad rörlighet, förändrade värderingar samt delnings- och plattformsekonomi. Samtidigt finns en verklighet där många verksamheter fortfarande fungerar traditionellt.
— Men det finns god anledning att tro att arbetslivet fortsätter att förändras. Och här hänger inte samhällsstrukturen med vad gäller att anpassa socialförsäkringssystem, A-kassa och utbildningsstöd. Det behövs därför ett ökat samspel mellan samhället och arbetsmarknadens parter, menar Mikael Andersson.
Han förutspår att fler yrkesverksamma kommer att vara värderingsdrivna och ställa högre krav på arbetsgivarna. Det gäller inte minst de unga på arbetsmarknaden, som är måna om att arbeta i verksamheter som verkar för mångfald och inkludering. De unga ställer också högre krav på att arbetsgivarna ska ”leva som de lär” för att vara attraktiva. Det blir alltmer en hygienfaktor att kunna påverka sitt arbete och verksamheten.
Den här utvecklingen innebär nya utmaningar, inte minst för fackförbunden.
— Kollektivavtalen behöver utvecklas med fokus på arbete, lön och möjligheter till inflytande och lära nytt. Det krävs också att vi tar höjd för lönesättningen på en global arbetsmarknad. Vi har kommit en bit på väg, men behöver bli ännu bättre för att matcha en mer dynamisk arbetsmarknad och erbjuda bästa medlemsnyttan.
Förhandlingschefen är däremot tillfreds med pensionsreformen och pensionsavtalen, som han anser skapar möjlighet till ökad rörlighet i yrkeslivet. Kompetensförsörjningen är dock ett bekymmer.
— Arbetsmarknaden blir mer komplex och heterogen och det krävs därför att utbildningsstöden också reformeras, med modern utformning av studiestödet. Min slutsats är att både fackförbunden och samhället bör utvecklas snabbare för att hålla samma takt som förändringarna. Regelverken behöver hela tiden ses över.
Förändringstempot kräver nya grepp
Annons:
