Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn
Elisa Pompanin jobbar med brottsutredningar. Hon är en av 12 300 ekonomer i statlig tjänst.

Nya siffror: Rekordmånga ekonomer i statlig tjänst

Antalet ekonomer inom staten fortsätter att öka. Enligt nya siffror finns det nu 12 300 ekonomer i statlig tjänst. Elisa Pompanin, finansiell utredare inom polisen, är en av dem som trivs med staten som arbetsgivare.

– Jag jobbade tidigare tio år inom tullen, men när jobbet inom polisen dök upp så lät det mer spännande, säger civilekonomen Elisa Pompanin.

Antalet ekonomer med staten som arbetsgivare ökade kraftigt under perioden 2000–2012, och gick då från 6 600 till 10 800 ekonomer med treårig högskoleutbildning eller ekonomexamen. Ökningen har sedan stadigt fortsatt år för år, och ekonomerna utgör nu 5 procent av de statligt anställda. I reella tal motsvarar det 12 300 personer, fördelat på 7 000 kvinnor och 5 300 män, enligt siffror som Arbetsgivarverket tagit fram till Civilekonomen. Antalet nyanställda ökar också och utgör cirka 1 500 av 12 300 anställda förra året. Av dessa är 400 under 30 år.

– Antalet statsanställda har i genomsnitt ökat med cirka en procent under den senaste femårsperioden medan antalet civilekonomer ökat med i genomsnitt fyra procent under samma period, konstaterar Roger Vilhelmsson, chefsekonom på Arbetsgivarverket.

Läs även: Så eftertraktade är ekonomer om fem år

Enligt Vilhelmsson finns det just nu inget som tyder på att ökningen inte kommer att fortsätta. Utvecklingen bekräftas också av en färsk rapport från fackförbundet ST som spår att det kommer att uppstå 142 000 lediga jobb inom staten fram till 2020. Många av dessa kommer att vara civilekonomjobb, framför allt med inriktning mot nationalekonomi, enligt ST-rapporten.

– Vilken ekonomisk kompetens som eftersöks varierar väldigt mycket mellan statens olika verksamhetsinriktningar. I dag efterfrågas allt från budgetplanering, bokföring, redovisning och uppföljning, men också jobb med breda samhällsfrågor, analys, verksamhetsstyrning och organisationsfrågor, förklarar Roger Vilhelmsson.

Läs även: Så digitaliserade är olika branscher i Sverige

Vilken kompetens som kommer att efterfrågas i framtiden är svårare att sia om.

– Forskningen pekar bland annat på att det blir svårare att ersätta personer som är kvalificerade inom sitt utbildningsområde och som jobbar med kreativa arbetsuppgifter som inte kräver detaljerade instruktioner. En annan kompetens som väntas efterfrågas i kombination med civilekonomutbildning är social intelligens, men då tittar vi 20 år i framtiden, säger Vilhelmsson.

Digital kompetens kommer förstås också att bli allt mer nödvändigt i framtiden, konstaterar Roger Vilhelmsson.

– Du kommer som civilekonom, precis som i många andra professioner, stärka dina aktier om du har digital kompetens. I ju större utsträckning du kan utnyttja den nya tekniken, desto större kommer din produktivitet bli.

Läs även: Utbildning lönar sig för ekonomer

Elisa Pompanin är en av 7 000 kvinnliga ekonomer inom staten. Hon jobbar sedan några månader tillbaka som en av fyra finansiella utredare inom utredningssektion Syd. Det innebär att hon jobbar med polisens förundersökningar. Dels avseende penningtvätt, dels som stödperson i andra typer av förundersökningar.

– Jag trodde konkurrensen om den här tjänsten skulle bli hårdare, men många kvalificerade personer avstår nog från att söka för att de inte kommer att tjäna lika mycket som på sitt nuvarande jobb, säger hon.

Elisa Pompanin är utbildad i Italien, men kärleken tog henne till Skåne. Här inledde hon sin svenska yrkeskarriär med att jobba fem år inom näringslivet, men har sedan tillbringat tio år som statligt anställd.

– Med min utländska bakgrund har jag inte varit särskilt intressant för privata företag. Staten är mer öppen för mångfald, menar Elisa Pompanin.

Läs även: Så mycket ska lönen för en civilekonom öka på tio år

Byråkratin kan vara lite omständlig ibland, med långa beslutsprocesser, men annars trivs hon utmärkt och har inga planer på att överge staten. Inte ens lönenivån kan få henne att tvivla på staten som arbetsgivare.

– Många blir alldeles för besatta av lönen och visst kan det göra lite ont när man hör att någon blir anställd och tjänar mer direkt. Men det är trots allt en okej lön.

Chefsekonom Roger Vilhelmsson menar att staten generellt inte har särskilt svårt att rekrytera ekonomer, men medger att det råder en viss konkurrenssituation vad gäller mer kvalificerade ekonomer.

– Det är sant att genomsnittslönen ofta är något högre i privat sektor, men det finns stora möjligheter för statliga myndigheter att erbjuda konkurrenskraftiga löner. Det brukar ofta komma som en överraskning för många att staten är en av de sektorer där den individuella lönesättningen är mest utvecklad.

Fakta

Antalet ekonomer inom staten:

2000: 6 600
——————-
2012: 10 800
2013: 11 300
2014: 11 800
2015: 12 300

Fakta

Antal ekonomer inom staten per åldersgrupp:

Åldersgrupp    Antal (avrundat)

-29                 1 100

30-49            7 450

50-                 3 750

Totalt:          12 300

Mer från:

Mer på civilekonomen.se