Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn
Trave böcker med äpple på översta boken och en pennhållare som symboliserar ett friår

Nya friåret möts av skepsis

Miljöpartiets förslag om utvecklingsledighet, eller friår för studier, kan bli verklighet nästa år. Men både fack och arbetsgivare är tveksamma.

Att ta ledigt ett år för att skola om sig, vidareutbilda sig eller studera i största allmänhet är något som många kan tänka sig. Men sen kommer praktiska hinder, som försörjning, paus i karriär och löneutveckling, samtidigt som man tappar kontakten med regelverk och teknisk utveckling i branschen. Men det kan också vara en chans till utveckling. Ny karriär eller en nystart på den befintliga.

Läs mer: Boosta karriären

Friåret testades 2005-2007 och har nu dammats av i ett förslag från Miljöpartiet nu med namnet utvecklingsledighet.

Det förslag till utvecklingsledighet som varit ute på remiss fick dock varken stöd från Svenskt näringsliv, TCO eller  LO skriver Arbetsvärlden.

Svenskt Näringsliv tycker att kostnaden för friåret, runt tio miljarder kronor per år, kan användas till annat, som utbildning eller till att hjälpa nyanlända att komma i arbete. LO tycker att målen är luddiga och att förslaget främst gynnar dem som redan har ett fast jobb.

Läs också: Håll dig anställningsbar

– Arbetstagare har redan i dag lagstadgad rätt till tjänstledighet för studier och i vissa fall för att prova på annat arbete. Utvecklingsledigheten ser ut att ge en svagare rätt till ledighet, där arbetsgivaren ska godkänna ledigheten, men där arbetstagaren däremot får en högre ersättningsnivå än i studiemedlet, säger Åsa Odin Ekman, utbildningsutredare på TCO, till Arbetsvärlden.

Från fackligt håll oroas man också över att utbildningsledigheten kommer att användas till utbildning företaget själva ska stå för, och på så vis bli en subvention. Ska förslaget genomföras till årsskiftet är det troligt att ett det presenteras i samband med regeringens höstbudget 18 september.

Läs även: Framtidens affärssystem kräver ökad digital kompetens

 

 


Bli medlem

Söker du nytt jobb?  Du som medlem har tillgång till allt från cv-hjälp till karriärrådgivning.

 

Friåret under 2005-2007

Den som hade arbetat två år kunde ta ledigt tre till tolv månader med 85 procent av a-kassan, om en arbetslös gick in som vikarie. Då kostade friåret två miljarder årligen. En utvärdering från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering ledde friåret till att de friårslediga fick sämre lön när de kom tillbaka, medan friårsvikariernas möjligheter på arbetsmarknaden förbättrades.

 

Mer från: ,