Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

Ny utredning: Pengarna räcker inte för lärarledd undervisning

Ekonomistudenter hör till den grupp studenter som får minst lärarledd utbildningstid visar en ny undersökning från UKÄ. Samtidigt lyckas ekonomiutbildningarna ge studenterna mest lärarledd undervisning i sin utbildningsgrupp, trots knappa resurser. – Ekonomiutbildningen lyckas göra mer undervisning av de pengar som de får, säger en av utredarna bakom rapporten.

Ekonomistudenter får mellan 10 och 11 timmars lärarledd undervisning i veckan. Samtidigt som civilingenjörer får uppåt 18 timmar i veckan. Det visar en ny studie av scheman från Universitetskanslersämbetet (UKÄ).

Läs också: HD-dom: Utbildningar som inte håller måttet kan bli återbetalningsskyldiga 

Skillnaderna i mängden lärartid mellan olika utbildningar har ett samband med ersättningsbeloppen som lärosätena får per student. Inom samhällsvetenskap (där ekonomiutbildningar ingår), humaniora, teologi och juridik är ersättningsbeloppen lägst.

Fredrik Svensson.

– Här finns det anledning att tro att pengarna som lärosätena får per student helt enkelt inte räcker till för att ge lärarledd undervisning, säger Fredrik Svensson, en av utredarna bakom rapporten.

Studenter inom naturvetenskap, teknik och farmaci ger lärosätena nästan dubbelt så hög ersättning. I genomsnitt får studenter inom dessa ämnen 15 timmar lärarledd utbildning i veckan. Med lärarledd utbildning avses bland annat föreläsningar, seminarium, labbar, handledning och tentamen, det vill säga all undervisning som sker i närvaro av lärare. Studenter inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi får i genomsnitt 8 timmar i veckan.

Läs också: Svenska ekonomiutbildningar på topp 100-lista

Skillnaderna i mängden lärarledd utbildning mellan de olika utbildningsområdena har varit densamma under tio år, trots att ersättningen till utbildningar med den lägsta ersättningsnivån har ökat.

– Regeringen har gradvis höjt ersättningsbeloppet, men vi ser ingen effekt av det. Lärosätena menar att ersättningsnivåerna gradvis gröpts ur sedan 1993. De har inte räknats upp med inflationen i tillräckligt hög grad, säger Fredrik Svensson.

Den nya rapporten genomlyser också skillnaderna i lärartid mellan utbildningar som har samma ersättningsbelopp. Medan studenter inom sociologi bara får knappt 6 timmar lärarledd undervisning, får ekonomer mellan 10 och 11 timmar.

– Ekonomiutbildningen lyckas göra mer undervisning av de pengar som de får. Kan det bero på att de är bättre på att hushålla med resurser? resonerar Fredrik Svensson.

En möjlig förklaring är att ekonomiutbildningarna har jämförelsevis många registrerade studenter. Därmed sker en stor del av utbildningen i föreläsningar i stor sal.

Läs också: ”Vi studenter bör ställa högre krav”

Studien visar att svenska universitet och högskolor generellt erbjuder 50 procent av den lärarledda undervisningen som föreläsningar. Men inom nationalekonomi är andelen 59 procent.

– Det är många som läser A-kurserna i företagsekonomi och nationalekonomi, ofta runt 100 och 200 studenter. Då kan man kanske erbjuda mycket tid i storföreläsning, men kanske inte så mycket i seminarier som man skulle önska, säger Fredrik Svensson.

Torbjörn Tagesson, professor i företagsekonomi, som förra året gjorde en studie av lärartid på olika ekonomiutbildningar ser ytterligare en förklaring till att ekonomistudenterna får mer lärartid för samma pengar som sociologistudenterna.

– Jag vet hur jag själv gör. Jag ger mer undervisningstid än jag får betalt för. Man lägger en viss heder i att utbildningen ska ha en viss nivå. Jag jobbar på min fritid, säger Torbjörn Tagesson.

Han menar att ersättningssystemet för högre utbildning, som infördes 1993, behöver förändras i grunden.

Det är en stor skillnad i tilldelning. En student som läser humaniora och samhällsvetenskap ger mycket mindre pengar än en som läser teknik eller naturvetenskap. Det är en snedfördelning, säger Torbjörn Tagesson.

I dag får lärosätena ersättning per elev, det vill säga de rörliga kostnaderna för utbildning. Fasta kostnader, som att lärarkostnaden är densamma för en kurs oavsett antalet elever, ersätts inte.

– Ersättningen från staten speglar inte kostnaderna som belastar undervisningen, sammanfattar Torbjörn Tagesson.

Läs också: Samma utbildning – olika förutsättningar

Mer från: , ,

Mer på civilekonomen.se