Ny rapport: Yngre jurister eftersträvar balans i livet
Den här texten är hämtad ur Akavia Aspekt som är den tidning som ersätter Civilekonomen och Karriär.
I Norstedts Juridiks färska branschrapport Framtidens jurist 2020, som omfattar enkätsvar från 3500 jurister i Sverige och Danmark, framgår att det råder en påtaglig generationsklyfta inom yrkeskåren vad beträffar attityden till arbetslivet. 66 procent av de tillfrågade juristerna mellan 23 och 29 år framhåller work/life-balance – alltså ett tillstånd med god balans mellan arbets- och privatlivet – som något av det viktigaste i yrkeslivet, medan motsvarande siffra enbart är 35 procent hos juristerna som är 50 år eller äldre. Åsikterna går också isär om vad som kommer att attrahera de skickligaste juristerna i framtiden. Närmare 80 procent av de yngre juristerna anser att det blir viktigast för arbetsgivaren att kunna erbjuda god work/life-balance (framför exempelvis bra lön) samtidigt som motsvarande siffra är 58 procent hos juristerna som är 50 år eller äldre.
Lindra coronastess med mindfullness
– Något som sticker ut är inte bara att åsikterna skiljer sig åt mellan generationerna, utan också att work/life-balance, främst av yngre jurister, anses viktigare än möjlighet till delägarskap när man söker jobb. Det är smått revolutionerande, säger Alexandra Åquist, vd på Norstedts Juridik, och fortsätter:
– Juristbranschen är traditionell på så sätt att det länge har funnits en karriärstege som de flesta har följt. Efter juristlinjen har man blivit biträdande jurist och sedan har man jobbat hårt för att längre fram bli delägare i en advokatbyrå. Nu hamnar delägarskapet längre ner på dagordningen. Dagens yngre jurister vill ha ett stimulerande arbetsliv men också en rik fritid, och då krävs god work/life-balance.
Rapporten ger ingen förklaring till generationsklyftan rörande synen på work/life-balance, men Alexandra Åquist tror att attityden hos dagens yngre jurister är en reaktion på jobbfokuset hos de senaste generationerna.
– Jag ser på det som en rekyl. De senaste generationerna har jobbat väldigt mycket och vi har en samhällsdebatt om utbrändhet. De yngre juristerna vill därför hushålla med sin energi på ett annat sätt.
80 procent av de tillfrågade juristerna mellan 23 och 29 år anser att de stora, prestigefulla advokatbyråerna är mest lockande som arbetsgivare, det vill säga de arbetsplatser som vanligen är förknippade med hög arbetsbörda. Samtidigt är det alltså denna ålderskategori som framhåller god balans mellan jobb och fritid som bland det viktigaste vid val av arbetsgivare. På frågan om detta inte är motsägelsefullt, svarar Alexandra Åquist:
– Jag tror att dagens yngre jurister tycker att man kan ha både och. Man vill in på de prestigefulla byråerna, men man vill också ha möjlighet att påverka sin arbetssituation och sätta gränser.
Går det att lösa stora problem med små segrar?
Det låter som att den yngre generationen jurister är ganska tuff?
– Ja, jag tror att dagens yngre jurister är tuffare, sätter värde på sig själva och vet vad de vill ha på ett annat sätt än tidigare generationer. De vill ha ett stimulerande och intressant jobb med bra lön och utvecklingsmöjligheter, men det ska också rimma med ens övriga värderingar och prioriteringar i livet.
Av undersökningen framgår också att 85 procent av de 3500 tillfrågade juristerna – som är verksamma i både privat och offentlig sektor – anser att arbetsgivare nu måste hitta nya sätt för att kunna motivera och behålla medarbetare på arbetsplatsen. Mjukare värden som arbetsvillkor och ledarskap blir allt viktigare, medan traditionella motivationsfaktorer som delägarskap, befordran och bonus minskar i betydelse. Frågan är då om branschen kommer att hörsamma de yngre juristernas förväntningar på möjlighet till bättre work/life-balance?
– I branschen pratas det en del om work/life-balance, men i praktiken har nog inte så mycket hänt ännu. Jag tror dock att det kommer ett skifte. För att kunna attrahera rätt arbetskraft framöver behöver arbetsgivarna, och framförallt advokatbyråerna, förändra sina invanda arbetsmönster som i mångt och mycket fortfarande bygger på fakturerade timmar. En sådan förändring kommer att kännas och kosta.
Hot och möjligheter i framtidens arbetsliv
Måste till exempel byråerna acceptera en lägre intjäning för att kunna erbjuda bättre work/life-balance?
– Nej, jag tror att man får se rapporten som en helhet. Man måste se över sitt arbetssätt generellt och samtidigt effektivisera genom exempelvis techstöd. Branschen är uppbyggd på att debitera timmar, det bygger lön/lönsamhet. Jag tror därför på ett helhetsgrepp, där man måste ändra strukturen i grunden.
Vad vill du ge för råd till yngre jurister?
– Man ska komma ihåg att arbetsgivarna slåss om yngre jurister. Därför ska man fortsätta se sitt eget värde och ha en tydlig agenda när man söker jobb, till exempel om man prioriterar balans i livet. För arbetsgivarna är det viktigt att våga bryta invanda arbetsmönster och premiera medarbetarna på nya sätt.
Brottmålsavdokaten: ”Min empatiska förståelse för brottsoffer har ökat”
Fakta:
Några slutsatser ur rapporten Framtidens Jurist 2020:
- De viktigaste motivationsfaktorerna är i dag intressanta case med 55 procent och work/life-balance med 55 procent
- Work/life-balance med 71 procent, lön och förmåner med 55 procent och möjligheten att påverka med 41 procent kommer att attrahera framtidens jurister.
- Tydlig generationsklyfta: 66 procent av de yngre juristerna prioriterar work/life-balance, medan samma sak bara gäller 35 procent av gruppen 50+.
Den här texten är hämtad ur Akavia Aspekt som är den tidning som ersätter Civilekonomen och Karriär.
Annons:
