Ny forskning: Hellre kontrakt med bestraffning än belöning

Föreställ dig att du står och väger mellan två jobb. Den ena arbetsgivaren erbjuder ett anställningsavtal med 30 000 i grundlön, men där du får 10 000 kronor bonus om du uppnår vissa mål. Den andra arbetsgivaren erbjuder 40 000 kronor lön, men om du inte uppnår målen riskerar du att straffas och 10 000 kronor dras av på lönen.

Vilket väljer du?

Enligt flera experiment, som finns beskrivna i en ny forskningsartikel inom beteendeekonomi, Your Loss Is My Gain: A Recruitment Experiment with Framed Incentives, väljer de flesta den andra arbetsgivaren, som erbjuder högre baslön men använder sig av bestraffning.

Läs även: Stress slår ut nöjdhet med löneökningar

Resultatet förvånade Jonathan de Quidt, forskarassistent vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet, som genomfört studien.

– Jag trodde snarare att resultatet skulle visa att människor avskyr den här typen av kontrakt, säger han.

Traditionell nationalekonomi menar att människor inte bryr sig om hur kontraktet är utformat, men den bärande idén inom beteendeekonomin är att vi är mer känsliga för att förlora än att vinna.

Däremot har tidigare teoretisk forskning inom beteendeekonomin visat att människor inte tycker om straffkontrakt, och att de arbetsgivare som använder dem riskerar att skada förtroendet till medarbetaren eller göra att den arbetssökande inte ens vill ta jobbet.

Läs även: Viveca Stens bästa förhandlingstips

Jonathan de Quidts forskning tillhör de första studierna som undersökt om den teoretiska teorin stämmer i verkligheten.

I sin studie gjorde han flera experiment för att ta reda på vilka kontrakt som människor på ett amerikanskt jobbforum valde. Här la han ut en jobbannons där man skulle transkribera svårförståelig text och göra den mer lättbegriplig. 25 procent fler valde att ta ett kontrakt med högre baslön, men som också innehöll straff.

– Jag testade att göra om experimenten och fick samma resultat gång på gång. Ett annat forskningsteam från USA gjorde en liknande studie och fick samma resultat, säger Jonathan de Quidt som tror att det finns flera förklaringar till att de flesta valde straff-kontrakt.

– Arbetstagarna själva tror att de kommer att arbeta hårdare om de riskerar att straffas, flera såg också den höga lönen vilket gjorde jobbet mer attraktivt. Men det kan finnas fler anledningar, arbetstagarna kan ha tagit de här kontrakten av misstag och när de senare upptäcker vad de faktiskt innebär kan de känna sig upprörda.

Läs även: Så hög är en anständig lön

Jonathan de Quidt påpekar också att hans forskning rörde mindre jobbuppdrag och att utgången skulle kunna bli annorlunda vid mer ansvarskrävande arbeten. Dessutom är det inte säkert att den här typen av kontrakt fungerar på alla branscher.

– Jag hoppas att det forskas mer på det här framöver, och att det undersöks om relationen mellan arbetsgivare och medarbetare påverkas negativt eller om medarbetaren tenderar att bara fokusera på de uppgifter som kan leda till straff och prioriterar bort övriga delar, säger Jonathan de Quidt.