Nu ska det svenska ledarskapet exporteras
Det är SSE Executive Education vid Handelshögskolan i Stockholm som nu lanserar den nya utbildningen som vänder sig till chefer som arbetar på den internationella arenan – antingen på ett svenskt bolag utomlands eller på ett utländskt bolag med verksamhet i Sverige.
– Målet med den nya utbildningen är att få fram nya duktiga, globala ledare i olika branscher med en holistisk syn på affärer och verksamhet. Handelshögskolans uppdrag är att stärka konkurrenskraften och Sverige som kunskapsnation, säger Anders Richtnér. Han är vd för SSE Executive Education men också forskare och docent vid Handelshögskolan där den nya utbildningen Executive management program international edition lanseras i november.
Läs också: En ledare måste engagera
Utbildningen är nära kopplad till forskningen på Handelshögskolan och vänder sig till erfarna chefer. Fokus ligger på tre områden: konkurrenskraft, värdeskapande och att få ut det bästa av en arbetsgrupp.
– Vi har några saker som står ut när man tänker på svenskt ledarskap, för egentligen handlar det mer om ledarskap än chefskap. Tilliten är en otroligt viktig del eftersom vi trycker ut ansvaret i organisationerna. Ju mindre du som ledare kan kontrollera organisationen och nätverket, desto mer tillit till medarbetarna krävs. Dessutom är förändringstakten hög, vilket innebär att det är otroligt svårt att ensam ha koll på allt. Det är bättre att ha 100 par ögon som tittar på en verksamhet än ett par. Det är så man lyckas vara informerad, i grunden handlar det om tillit till människor, säger Anders Richtnér
Sverige är ett litet land, våra tio miljoner medborgare räknas som relativt få invånare. Trots det kommer många stora, framgångsrika, globala företag från Sverige – H&M, Tetra Pak, Klarna, MTG och Ikea. Den nya rapporten Nya svenska storföretag – behövs det och finns de? av Anders Bornefalk, ekonomie doktor, och Svenskt Näringsliv hänvisar till forskning som pekar mot att få svenska företag som startats efter 1970 har kunnat växa sig lika stora och ta sig in bland de största 100 företagen i Sverige. Rapporten tar upp frågan om att bra ledar- och entreprenörsskap banar väg för utvecklingen men också svårigheterna att rekrytera.
Läs också: Våga ifrågasätt din arbetsplats
Om det är det svenska ledarskapet som har med företagens framgångar att göra kan man bara spekulera i, men en del som vanligen tas upp när man talar om svenskt ledarskap är de platta organisationer som vi är vana vid i Sverige. I en platt organisation trycks ansvaret ut i organisationerna, något många tror har med framgångsfaktorerna att göra. Men om den svenska modellen verkligen är så mycket bättre än andra har Anders Richtnér svårt att riktigt svara på.
– Ser jag på det med min forskarbakgrund så är det oklart vad som är orsak och vad som är verkan av den svenska modellen sett ur den aspekten. Men tittar man på stora nationalekonomiska studier kring mätningar av entreprenörskap som var man är mest entreprenöriell och innovativ så hamnar Sverige högt upp i dessa jämförelser. Någonstans har företagen hittat ”the golden key to success” och vi tror att just ledarskapet är en bra väg att gå sett till hur Sverige står sig entreprenöriellt, ekonomiskt och forskningsmässigt i globala jämförelser. Vi tänker hållbarhet i många dimensioner, vi lockar internationella bolag till Sverige och trots vår litenhet sätter vi stora avtryck i världen, säger Anders Richtnér.
Betyder alla dessa platta organisationer att vi är mer chefstäta?
– Man kan ha informella ledare som inte nödvändigt måste ha titeln chef. Det viktiga är inte antalet chefer, utan att vi syftar till att flytta verksamheten framåt. Därmed trycker vi ut ansvarstagandet, inte chefsskapet.
Läs också: Så kopplar du ihop hjärnorna i gruppen
Samtidigt kommer flera av världens mest framgångsrika företag från länder som är betydligt mer hierarkiska, Apple från USA, Samsung från Korea och Audi från Tyskland. Anders Richtnér håller med om att det inte alltid är det svenska ledarskapet som är det bästa, i stället menar han att det viktigaste är att ha en bild av hur det ska göras.
– Men självklart finns det en baksida med att släppa kontrollen. Hur vet du att jobbet verkligen blir gjort? I alla organisationer fungerar inte det svenska ledarskapet och det finns förstås andra framgångsrika modeller för att leda. Men när vi tänker ledarskap så tänker vi på hur organisationen som helhet mår. Där erbjuder Sverige ett annat synsätt. I grunden handlar det om att göra ett aktivt val och att vara medveten om att det krävs ledarskap, på ett eller annat sätt. Där måste vi visa att det finns flera modeller som också fungerar. Men det är först när du blir medveten som du kan göra aktiva val. Kanske måste du byta ut ditt sätt att leda på vägen, i takt med att omvärlden förändras.
Några av de viktigaste delarna i det svenska ledarskapet enligt Anders Richtnér:
Tillit – ju mer vi trycker ut ansvaret i organisationerna desto mer tillit till medarbetarna krävs. Det är grundpelaren.
Ansvar – med en hög förändringstakt behöver medarbetarna ta ansvar, och därigenom ta oss framåt.
Utveckling – nyfikenhet hos medarbetare är utvecklande för företaget, hur lyckas man annars hålla sig informerad? Om information sprids till flera människor så är möjligheten att utveckla och komma framåt större än om en person ska toppstyra.
