Nej, mammor diskrimineras inte när de söker jobb

Det är sociologerna Anni Erlandsson, Magnus Bygren och Michael Gähler som i en gemensam studie testat tesen genom att med hjälp av fiktiva namn söka totalt 2 144 jobb på den svenska arbetsmarknaden. I jobbansökningarna har de slumpmässigt nämnt ett kön och huruvida de är föräldrar eller inte. Totalt söktes jobb inom 18 yrken, däribland ingick 140 ansökningar som ekonomiassistenter, 200 revisorer, 171 säljare och 233 chefer.

– Tidigare forskning visar att vid exempelvis etnisk diskriminering så är det i det här skedet som diskrimineringen sker. Vi ville undersöka om detsamma gällde även för föräldraskapet, förklarar Anni Erlandsson, doktorand på sociologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Läs även: Så får invandrade akademiker jobb

Men till skillnad från en amerikansk studie, som pekade mot diskriminering av mödrar, så visar alltså resultatet av den bredare svenska studien inga signifikanta skillnader i hur svenska arbetsgivare behandlar arbetssökande, vare sig baserat på kön eller föräldraskap. Ett något oväntat resultat även om det skulle kunna förklaras med att Sverige är ett mer jämställt land än USA.

– Inom den akademiska världen är man inte van vid att betrakta nollresultat som intressanta, men här är det jätteintressant att inte hitta någon skillnad, menar Anni Erlandsson.

Läs även: Kvinnliga ekonomer förväntar sig lägre lön

Forskarna måste nu leta förklaringen till kvinnors sämre löne- och karriärutveckling någon annanstans. Anni Erlandsson tror att det kan handla om vilka val kvinnor och män gör som föräldrar ute i arbetslivet.

– Det kan handla om vilka typer av jobb eller arbetsuppgifter man väljer och hur man prioriterar kombinationen familj och arbetsliv. Jag har en son som snart fyller två år och ser även bland mina kompisar att man får andra preferenser med små barn, men att det generellt inte gäller papporna i samma utsträckning.

Läs även: Tiden löser inte brist på jämställdhet

Medförfattaren Magnus Bygren, professor i sociologi, är inne på en liknande förklaring.

– Det verkar inte vara så att arbetsgivare bidrar till ojämlikheten. Vår forskning visar att för att öka jämställdheten bör sökarljuset riktas mot hur män och kvinnor beter sig efter att de blir föräldrar. Det kan till exempel handla om att rikta föräldraledigheten så att den blir mer jämlik, och att kvinnor släpper lite på ansvaret för barnen samtidigt som män behöver ta mer ansvar, säger han.

I studien ingår både hög- och lågkvalificerade jobb. Underlaget är för litet för att dra några långtgående slutsatser, men siffrorna tyder på att det kan finnas skillnader mellan olika yrken. I studien tycks skillnaderna för revisorer vara försumbara, medan skillnaden är större bland exempelvis ekonomiassistenterna. Annie Erlandsson och hennes kolleger har nu planer på att gå vidare och utforska det spåret ytterligare.

– Om det finns någon diskriminering så finns den på yrkesnivå. Det kan handla om till exempel arbetskulturer. Jobb inom finanssektorn är väldigt tidskrävande, i princip ska man vara tillgänglig dygnet runt. Är det arbetsgivarna som väljer bort kvinnorna eller är det kvinnorna som väljer bort de yrkena?

Läs även: Störst löneskillnad i finanssektorn