Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

Marknaden välkomnar hårdare straff mot insiderbrott

Straffen mot insiderbrott hårdnar och det välkomnas av marknaden. Maxstraffet har höjts till sex års fängelse och en straffavgift kan i undantagsfall uppgå till 5 miljoner euro mot aktörer som gjort sig skyldiga till insiderhandel.

Så sent som i förra veckan väcktes två åtal för insiderbrott vid Stockholms tingsrätt. I det ena, ett uppköpserbjudande av Fortnox, gällde åtalspunkten grovt insiderbrott. Den åtalade hade insiderinformation i egenskap av rådgivare inför uppköpserbjudandet och läckte information till en vän som köpte aktier för mer än en halv miljon kronor.

Några veckor tidigare fälldes en vd för otillbörlig marknadspåverkan genom att vid flera tillfällen ha påverkat aktiekursen i det egna bolaget, noterat på Nasdaq, genom köp av många mindre aktieposter. Köpen fick ganska stor påverkan på aktiekursen. Vd hade själv, eller genom bolag, ett stort innehav i aktien.

Läs också: Hårdare affärsklimat gör att mutbrotten ökar

Brotten bekräftar bilden som konsultföretaget PwC ger i rapporten, Global Economic Crime and Fraud Survey. I en enkät uppger de svenska respondenterna att 30 procent av upptäckta oegentligheter utfördes av en intern förövare inom den egna organisationen och att den typiska interna förövaren är en chef med lång erfarenhet inom organisationen. Personen har god insyn i verksamheten och tillräcklig kunskap att kunna kringgå kontroller.

– Det är väldigt enkelt för en person med inflytande i organisationen och bra kunskap av rutiner att runda de interna kontrollerna, säger Ulf Sandlund, vd Forensic Services på PwC och beskriver det typiska insiderbrottet så här:

Ulf Sandlund

– Ett klassiskt exempel är att introducera nya leverantörer som man samtidigt har en relation med utanför arbetet. Leverantören fakturerar och personen på företaget, till exempel ekonomichefen, kan utnyttja situationen så att fakturorna saltas. Ekonomichefen kan sedan plocka ut värden/fördelar från leverantören, utan insyn från dennes kollegor på arbetsplatsen.

Läs också: Stoppa cybertjuven

Borde då straffen vara hårdare och fler dömas för den här typen av brott?

– Mekanismerna i lagstiftning för att hålla personer och företag ansvariga, lämna förstås en del att önska. Det borde finnas bättre ”tänder” som de rättsvårdande myndigheterna kan använda, tillägger Johan Wiktorin, Director, Cyber Security på PwC.

Sedan brotten som nämns inledningsvis begicks har lagstiftningen om insiderbrott skärpts. Bland annat kan Finansinspektionen besluta om en straffavgift som i undantagsfall kan uppgå till 5 miljoner euro mot aktörer som gjort sig skyldiga till exempelvis insiderhandel.

– Eftersom brotten begicks innan den nuvarande lagstiftningen började gälla den 1 februari 2017 har gärningarna bedömts enligt den gamla lagstiftningen. Numera heter brottet Marknadsmanipulation, men enligt såväl den tidigare lagstiftningen som den nuvarande lagstiftningen är det brottsligt att påverka aktiekursen för egna syften, säger vice chefsåklagare Olof Kronlund på Ekobrottsmyndigheten.

– Nu har man i den nya lagen en allvarligare syn på insiderbrott. Maxstraffet höjs till sex års fängelse. EU säger nämligen att man ska se allvarligt på insiderbrott och då har svenska lagstiftningen också valt att se allvarligt på det här, tillägger Olof Kronlund.

Så här ser de vanligaste insiderbrotten ut

Vanligaste ärendena om insiderbrott gäller att någon köper aktier innan en positiv nyhet släpps. Det kan också vara det omvända att någon säljer innan negativ nyhet. Oftast handlar det om avtal som ingåtts av ett bolag eller stora order som bolaget ifråga erhållit. Men även andra situationer som bra delårsrapporter eller vinstvarningar är vanliga.
 
Vad gäller insiderbrott så betraktas de som regel alltid allvarligt, dvs inte ringa. Men om det är någon som inte har en förtroendepost i bolaget och enbart tjänar några tusenlappar på sin affär så kan det bli ringa brott.
Källa: Chefsåklagare Olof Kronlund på Ekobrottsmyndigheten
Mer från: ,

Mer på civilekonomen.se