Många nya statliga jobb – men få ekonomstudenter lockas

Det är Arbetsgivarverket och Universum som drar slutsatsen om ekonomstudenterna i den senaste Företagsbarometern 2017. Knappt 23 procent av de tillfrågade ekonomstudenterna hade aktivt funderat på att jobba statligt. Men att färre än en av fyra ekonomistudenter vill jobba statligt är knappast alarmerande. I rapporten argumenterar Arbetsgivarverket att resultatet på 23 procent trots allt är förhållandevis bra då ekonomutbildningarna är inriktade mot företagande, alltså mer mot det privata näringslivet än mot statliga myndigheter och verk.

Läs också: Statligt anställda måste följa med vid flytt till annan stad

– Statlig sektor, och hela den offentliga sektorn, är ganska frånvarande när det kommer till arbetsmarknadsdagar, mässor och andra event där man lockar studenter eller för en kommunikation inför framtiden. Privat sektor syns desto tydligare, där är man bra på att visa upp fina kontor, karriärvägar och förmåner. När det kommer till att söka jobb så handlar det mycket om ”top of mind”, alltså de arbetsgivare som studenterna har träffat och har gott intryck av, säger Malin Eriksson, studentmarknadsförare på Civilekonomerna.

Den statliga sektorn är ganska liten, i snitt har sex procent av den arbetsföra befolkningen en statlig anställning. Det är en något lägre andel än bland yrkesverksamma civilekonomer där statliga jobb är mer populära. Av Civilekonomernas medlemmar jobbar närmare tio procent inom staten.

Läs också: Civilekonomerna om hur ekonomiutbildningen fungerar

– Många studenter lockas av ett högre syfte i sin karriär. När man tagit examen och utvärderar det man vill jobba med är det många som lockas av offentlig verksamhet, där man rent direkt får en möjlighet att påverka människors vardag och på sätt känna att man är del av ett större sammanhang, säger Malin Eriksson.

Läs också: Här finns jobben utanför storstäderna

Samtidigt har staten ett stort sug efter ekonomer och andelen som rekryteras ökar. Antalet ekonomer i staten har under perioden 2010–2016 ökat årligen med i genomsnitt 4,8 procent. Samtidigt har antalet anställda inom staten ökat med 1,2 procent per år. Fördel ekonomer alltså.

– Många nyexade studenter lockas till statliga arbeten efter några år i yrkeslivet. Bland annat inom revision kan arbetsklimatet och tempot vara ganska tufft. Många väljer att prioritera trygghet och balans i livet och söker sig till statliga arbeten i stället. Dessutom, när man jobbat några år och vet vilka möjligheter som finns i arbetslivet och kanske vill byta jobb så har man mer kunskap och är mer uppmärksam på att det finns många statliga jobb, säger Malin Eriksson.

Arbetsgivarverket har tagit fram nya siffror åt Civilekonomen för hur det kan se ut fem år framåt i tiden inom staten. Det är grov uppskattning som baseras på att ökningstakten för både ekonomer och det totala antalet anställda fortsätter öka i samma takt som under åren 2010–2016. Det skulle i så fall innebära att staten år 2022 har totalt 265 000 personer anställda. Av dem skulle cirka 16 900 personer (6,4 procent) vara ekonomer.

Läs också: Allt fler ekonomer i statlig tjänst.

Bland orsakerna till att statliga jobb setts som mindre attraktiva har nämnts att många har fördomar om att statliga jobb är förlegade och även att statliga löner är lägre än inom det privata näringslivet. Men samtidigt visar fjolårets lönestatistik från Civilekonomerna att civilekonomer inom staten tjänar i snitt 8 000 kronor mer i månaden än andra statligt anställda ekonomer.

– Civilekonomerna ligger bra till även jämfört med övriga akademiker, sa förbundets löneexpert Sören Lundgren då.

Medianlönen för statligt anställda civilekonomer ligger enligt 2016 års lönestatistik på 41 300 kronor.

Läs också: Vad tjänar en ekonom inom staten?