Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

Många nya jobb väntas inom finans

Finanssektorn går just nu som tåget och söker arbetskraft. Det visar en ny rapport där finanssektorn hör till de områden som ökar mest sett till arbetskraften. Samtidigt eftersöks uppdaterade kunskaper bland de som vill ha jobb.

Svenska arbetsgivare förväntar sig fler jobbtillfällen i hela landet under första kvartalet 2018. För finans-, fastighets- och uppdragssektorn förväntas det första kvartalet bjuda på en ökad efterfrågan på arbetskraft på 16 procent, justerat för säsongsvariationer.

– Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i finans-, fastighets- och uppdragssektorn i början av året. Sysselsättningstrenden på +16 procent visar att trycket är stort att anställa hos arbetsgivarna, Per Johansson, vd för Experis.

Sett till samma period förra året är årets förväntade 16 procent en ökning på tre procentenheter. Störst är efterfrågan på arbetskraft inom hotell- och restaurangbranschen (+22%).

Förväntningarna på det kommande kvartalet presenteras i den senaste Manpower group Arbetsmarknadsbarometer (Manpower Group Employment Outlook Survey). I Sverige har 750 intervjuer med arbetsgivare genomförts. Totalt baseras Manpowers undersökning på intervjuer med närmare 59 000 arbetsgivare från näringslivet och den offentliga sektorn i 43 länder, respondenterna tillhör inte företagets kundregister. Undersökningen har genomförts i Sverige sedan 2003.

SCB:s senaste Arbetskraftsbarometer som publicerades i december visar också på att det är ett sug efter ekonomer. Men det innebär att konkurrensen efter de med rätt kunskaper hårdnar. Andelen arbetsgivare som uppger att tillgången på ekonomer på arbetsmarknaden är god minskar nämligen.

År 2017 ansåg 32 procent av arbetsgivarna att det fanns en god tillgång till nyexade ekonomer att rekrytera, och åtta procent uppgav att det fanns gott om erfarna ekonomer att rekrytera. Det är en minskning från 2016 då 43 procent av arbetsgivarna uppgav att det var god tillgång till nyexade ekonomer och 25 procent uppgav att det fanns gott om erfarna ekonomer att välja mellan vid rekryteringar, enligt SCB:s Arbetskraftsbarometer.

– Det är såklart glädjande med fler jobb i finanssektorn, men med detta kommer också att arbetsgivare kan ha svårt att hitta rätt personer att anställa eller anlita. Nu gäller det verkligen för företagen att rekrytera med öppet sinne, se bortom CV:t och fokusera på att hitta rätt person som har viljan och förmågan att lära sig det som krävs i jobbet, säger Per Johansson.

Åtta av de tio undersökta branscherna i Manpowers Arbetsmarknadsbarometer inleder året med positiva jobbprognoser. Totalt tror åtta procent av de svenska arbetsgivarna att sysselsättningen kommer att öka under det första kvartalet i år. Fyra procent förväntar sig en minskning sett till arbetsstyrkan och en klar övervägande andel, 86 procent, tror på en oförändrad sysselsättningsgrad. Det innebär att sysselsättningstrenden för Sverige, justerat för säsongsvariationer, blir fem procent. Det är samma nivå som föregående kvartal, med andra ord förväntar sig svenska arbetsgivare en stabil takt för jobbtillväxten.

– Det är glädjande att svenska arbetsgivare lämnar positiva jobbprognoser och planerar att inleda det nya året med fler jobb. När många vill anställa är det viktigt att motverka kompetensbrist, till exempel genom åtgärder för att snabbt få ut nyanlända arbetssökande i arbetslivet, säger Lars Forseth, vd för Manpower group Sverige.

Svenska regioners jobbprognoser

1. Västra Götaland och Hallands län, +15 procent
2. Mellersta Sverige (Södermanland, Västmanland, Värmland och Örebro län), +13 procent
3. Östra Götaland, +3 procent
3. Skåne och Blekinge län, +3 procent
5. Stockholm- och Uppsalaregionen, +2 procent
6. Norrland, +1 procent

Branscherna som ökar mest

1. Hotell- och restaurangbranschen, +22 procent
2. Energisektorn, +18 procent
3. Finans-, fastighets- och uppdragssektorn, +16 procent
4. Parti- och detaljhandeln, +13 procent
5. Tillverkningsindustrin, +5 procent

Mer från: ,

Mer på civilekonomen.se