Maktspel på modeföretag ger liv åt lärobok om organisering

”Renstiernas gata låg nästan öde och insvept i ett lätt morgondis.” Nej, det är inte inledningen på en ny roman. I stället är det första meningen i en ny lärobok om organisationsteori. I En berättelse om organisering (Studentlitteratur) möts fiktion och vetenskap, teori och praktik. Historien om det nystartade modeföretaget Mess framgångar, konflikter och problem används för att exemplifiera olika teorier.

Maria Grafström och Anna Jonsson, båda docenter i företagsekonomi, har skrivit läroboken ihop med skönlitterära författaren Oline Stig och Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan i Stockholm.

Läs även: Mats Alvesson: Våga ifrågasätt din arbetsplats

Grafström och Jonsson beskriver med stor entusiasm hur bokprojektet föddes och vad de lärt sig under resans gång.

– Vi var skeptiska till att skriva ännu en bok om organisationsteori, det finns ju så många, och frågade oss hur vi i så fall skulle kunna utveckla formatet. Idéen att engagera en skönlitterär författare kom tidigt. Sedan var det en process innan vi hittade Oline Stig, berättar Maria Grafström.

Hur gick ni sedan till väga?
– Oline skrev hela sin berättelse först. Hon valde själv att skriva om ett modeföretag. Sedan började utmaningen för oss. Eftersom berättelsen styrde val av teorier och modeller blev vi tvungna att fundera över vad som måste finnas med och vad som går att plocka bort. Det var lite pressande att hitta rätt balans.

Vad var det svåraste under skrivprocessen?
– Att det skulle bli en röst genom hela boken, så att man som läsare upplever att det är en sammanhållen berättelse. Det var också en utmaning att jobba med språket och hur vi skulle presentera och förklara våra teorier. Jag har nog aldrig skrivit en text där vi haft så många möten och funderat så mycket tillsammans över hur vi ska skriva, säger Anna Jonsson.

Läs även: Nu ska det svenska ledarskapet exporteras

Vem riktar sig boken till?
– Det är naturligtvis först och främst en lärobok, men vi har skrivit för att nå ut bredare och hoppas att berättelsen ska göra fler nyfikna på organisationsteori. Till exempel yrkesverksamma personer som vill förstå den organisation de befinner sig i, men även samhället i stort. Det vetenskapliga sättet att skriva når inte ut till alla, men det här formatet verkar ha väckt ett annat intresse, säger Jonsson.

Boken har redan hunnit användas i kurssammanhang. Vad har ni fått för respons?
– Det märks att studenterna tar till sig karaktärerna. Varför gjorde Sissela som hon gjorde? Vad har det för betydelse att vännerna träffades på Bali? Det blir en igenkänning som leder vidare till resonemang och analyser, säger Maria Grafström.

Vad hoppas ni uppnå?
– Vi vill skapa ett intresse för organisationsfrågor så att folk sedan kan gräva vidare i sådant som de är intresserade av, till exempel makt och ledarskap. Vår förhoppning är att fler ska förstå i bredare bemärkelse hur vi är organiserade i det här samhället.

Läs även: ”Det organisatoriska är mitt gebit”