Lyckad satsning på gröna obligationer för Göteborg

Gröna obligationer har de senaste åren pekats ut av ett flertal institutioner som en möjlighet att få fram kapital som kan finansiera satsningar som bidrar till hållbar utveckling. 

Läs också: Prisas för idéer kring hållbara kontorsfastigheter

Går det att kombinera hållbarhet och finans genom att ge ut gröna obligationer? Det testade Göteborgs stad för fem år sedan. Testet var lyckat och fem år senare motsvarar obligationerna 14 procent av stadens totala upplåning. Enligt Magnus Borelius, finanschef i Göteborgs stad, har det hjälpt dem att få bättre fokus i sina miljöprojekt. 

Göteborg blev 2013 den första staden i världen att emittera gröna obligationer och för sitt arbete fick de 2016 ta emot FN:s klimatpris ”Momentum for change”.

– I egenskap av stiftelseförvaltare träffade vi Världsbanken på ett informationsmöte om möjligheten att investera i gröna obligationer för klimatvänliga åtgärder i utvecklingsländer. Eftersom staden också ger ut obligationer fick vi idén att vi kanske även kunde använda gröna obligationer i större skala och till andra typer av projekt, säger Magnus Borelius, finanschef i Göteborgs stad.

De fick hjälp av Världsbanken att komma igång enligt deras sätt att arbeta med obligationerna.

– Eftersom vi var först fanns det inte så mycket att gå efter utan vi har fått pröva oss fram, steg för steg, säger Magnus Borelius.

Läs också: Ekonomipriset till två hållbarhetsekonomer

Det var nyfikenheten på om det gick att kombinera hållbarhet och finans som drev honom att påbörja arbetet med gröna obligationer. Han såg även en stor fördel i att det fanns ett stort sug från investerare och intresse för grön finansiering samt möjligheter att sprida den ekonomiska risken när staden lånade pengar. 

Enligt Magnus Borelius har arbetet lett till ett ökat samarbete mellan finans- och hållbarhetsavdelningen hos Göteborgs stad och att de nu jobbar sida vid sida med hållbarhetsfrågorna.

– Både hållbarhet och finans är två starka krafter, så det är spännande att ha kommit så långt i det samarbetet, säger han. 

Han påpekar att det rent ekonomiskt även har funnits en fördel i och med att det är lägre ränta på gröna obligationer på grund av den höga efterfrågan.

– Hållbarhetsmässigt har man fått bättre fokus på det arbetet eftersom man knyter an pengar till det. 

Projekten hade fortfarande blivit gjorda men det blir mer disciplin i arbetet på det här sättet, säger Magnus Borelius.

Läs också: Ekonomer som tänker hållbart är heta

Göteborgs stad har valt att inte i förväg definiera vilka projekt som pengarna ska användas till utan urvalet av projekten baseras på ett ramverk och de som investerat i stadens miljöprojekt får kontinuerlig återrapportering om vad pengarna använts till. Några av de projekt som hittills finansierats med hjälp av lån från gröna obligationer är vattenreningsprojekt, park- och naturförvaltningens trädplantering, stadens elbilar och byggandet av energieffektiva förskolor och skolor.

I den första omgången emitterades 500 miljoner kronor och idag har Göteborgs stad sammanlagt 5, 5 miljarder utestående i gröna obligationer,  vilket motsvarar 13–14 procent av deras totala upplåning.

Läs också: ”Ekonomi och miljö måste hänga ihop” 

Siffror de planerar att öka enligt Magnus Borelius. Han är trots att han visste att intresset var stort överraskad över hur snabbt finansvärlden tagit sig an grön finansiering.

– Hållbarhetsfrågan är stor, komplex, och svår att sätta sig in i. Men när det löper parallellt med affärsverksamheten kommer kunskapen att öka, säger Magnus Borelius och påpekar att det för varje år blir det fler deltagare på de föreläsningar som han håller på Handelshögskolan om grön finansiering.

På frågan vad han har för råd till andra kommuner eller företag som planerar att emittera gröna obligationer poängterar han att tydlighet och transparens i hållbarhetsarbetet och samarbetet mellan företagets finans- och hållbarhetsavdelning är avgörande.

– Det är otroligt viktigt att finans- och hållbarhetsavdelningarna gör detta tillsammans. Det blir lätt hallelujastämning kring gröna obligationer och då är det viktigt att det finns ett gediget hållbarhetsarbete i botten där man tydligt beskriver vad man ska finansiera. Och det räcker inte med ett grönt projekt om man har flera andra smutsiga vid sidan, säger Borelius.

Läs också: Kapitalisten som ska rädda världen 

Han ser en liten fara i att gröna obligationer inte är något skyddat varumärke utan än så länge mest består av rekommendationer.

– Det innebär en risk för att varumärken kommer att tvättas nu när intresset ökar, vilket skulle innebära en förtroendekrasch.

Samtidigt tror han att för mycket regleringar skulle göra det svårt för mindre aktörer att komma igång.

– Mycket administration och mycket regler kan leda det till att det mest blir teori och lite verkstad, så får det inte heller bli. 

Läs också: Pengar största drivkraften för cirkulär ekonomi