Lönegap ökar bland kvinnliga och manliga ekonomer
Under flera år har fokus på jämställda löner ökat. Trots det går det mycket långsamt framåt. Ibland går det till och med bakåt. I årets lönestatistik från Civilekonomerna konstateras att löneskillnaderna mellan kvinnliga och manliga yrkesarbetande ekonomer ökade under förra året.
Läs också: Maktens kvinnor är ekonomer
Efter tio år av utjämning så ökade alltså löneskillnaderna för ekonomer. Lönegapet steg med 0,4 procent jämfört med året innan. Det framgår av förbundets löneenkät som offentliggjordes i dagarna.
Skillnaderna är svårtolkade och så små att de kan falla inom felmarginalen. Men det är ändå ett tecken på att minskningen av lönegapet som skett de senaste tio åren på ungefär lika mycket har avstannat. När hänsyn tas till ålder, utbildning, sektor, yrke och arbetstid, kvarstår idag en generell, oförklarlig skillnad på mäns och kvinnors löner på cirka 10 000 kronor, enligt förbundets lönestatistik.
Läs också: Kvinnor arbetar gratis 58 minuter per dag
Skillnaderna mellan kvinnors och mäns lön i högre befattningar kvarstår men minskar däremot i takt med ansvar. Bland affärsområdeschefer tjänar exempelvis kvinnor 81,3 procent av männens lön, 79 201 kronor i månaden, att jämföra med männens 97 493 kronor. Kvinnliga finansdirektörer har löner på 85 000 kronor per månad, 10 123 kronor lägre än manliga finansdirektörer.
Mest nöjda med lönen, ur rättvisesynpunkt, är kvinnliga verkställande direktörer som har en månadslön på 109 679 kronor i månaden, 4 389 kronor mindre än en manlig vd.
Läs också: Så mycket mindre förväntar sig kvinnliga ekonomer i lön