Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

Lika mycket stillasittande i moderna kontor som i gamla

Vi är lika orörliga i mer moderna kontorslösningar som vad vi var i det klassiska modulkontoret. Vi sitter helt enkelt ned lika mycket även om kontoret är aktivitetsbaserat. Det finns inte heller några hälsovinster jämfört med ett vanligt kontor. Det visar en studie från Högskolan i Gävle.

På ett aktivitetsbaserat kontor finns inga individuella arbetsplatser. I stället väljer medarbetarna mellan olika arbetsställen utifrån vad de jobbar med. Lokalerna är anpassade efter om arbetsuppgifterna kräver koncentration och ostördhet, eller om en grupp behöver arbeta tillsammans.

Läs också: Så överlever du i det flexibla kontoret

Eftersom kontorsanställda tillbringar mellan 60 och 80 procent av sin tid sittande har aktivitetsbaserade kontor setts som en möjlighet att öka rörligheten. Under tre år har forskare vid Högskolan i Gävle därför följt omkring 500 anställda vid Trafikverket som gjort en övergång från cellkontor eller kontorslandskap till aktivitetsbaserade kontor. Slutsatsen är att kontorens utformning hade liten eller ingen effekt i stort på sittmönstren. Däremot ökade förstås tiden som medarbetarna rörde sig på kontoret. Här är studien om sittande och aktivitetsbaserade kontor.

Forskarna kunde inte heller se någon förändring vare sig av den psykosociala arbetsmiljön eller den generella hälsan, inte heller när det gäller sömn eller kroppsliga besvär, efter bytet till aktivitetsbaserade kontor.


– Det kan ju hända att det tar längre tid att se eventuella förändringar när det gäller sömn och hälsa och kroppsliga besvär, men tolv månader efter bytet kunde vi inte se några, säger Helena Jahncke, doktor i psykologi och forskare vid Högskolan i Gävle.

För att inte produktiviteten ska gå ner är det viktigt att erbjuda tillräckligt många tysta avdelningar, kreativa rum och sociala ytor, så att man verkligen kan få till dessa växlingar utan att de ärtidsödande, konstaterar forskarna.

Helena Jahncke poängterar också att det inte bara är att förändra arbetsmiljön och sedan tro att arbetssättet automatiskt förändras.

– Man kanske behöver hitta nya strategier och lösningar och den omställningen går inte på någon dag.

Läs också: Går det att jobba aktivitesbaserat?

Tidigare forskning från Kanada och Australien har också visat att stillasittande är farligt för hälsan, bland annat ökar risken att drabbas av Alzheimers. Det innebär att stillasittande är farligt både för hjärtat och för hjärnan. Långvarigt stillasittande bedöms som en riskfaktor i klass med rökning, stress och högt blodtryck.

Viktigast för hög produktivitet på ett aktivitetsbaserat kontor:

att medarbetarna är tillfreds med förutsättningarna för avskildhet.

att det finns möjligheter för kommunikation.

att få till växlingar mellan arbetsytor.

att man inte måste leta efter platser och lägga tid på det.

Mer från: , , ,

Mer på civilekonomen.se