Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

Forskare: Kvotering sållar ut de mediokra männen

Kvotering innebär att kompetenta kvinnor tar medelmåttiga mäns plats. Det kommer tre forskare fram till efter att ha analyserat socialdemokraternas satsning ”Varannan damernas” inför valet 1994 då partiet satte varannan man och kvinna på valsedlarna.

– Det blev helt enkelt en positiv påverkan på kompetensen bland ledande män, bland männen längre ned på listan och en ökad sannolikhet för kvinnligt ledarskap efter kvoteringen, säger Johanna Rickne, docent i nationalekonomi.

Hon är en av tre forskare bakom analysen Könskvotering, kompetens och karriär från SNS (Studieförbundet Näringsliv & Samhälle) som sammanfattar två tidigare studier av forskarna. De övriga två är Torsten Persson, professor i nationalekonomi och Olle Folke, docent i statskunskap.

Johanna Rickne.

– Mer än hälften av världens länder har infört någon slags kvotering politiskt, oftast med hänvisning till rättvisa. Kritiker anser att kvoteringen skadar kompetensen inom en organisation. Det innebär enligt kritikerna att meritokratin får stå tillbaka. Alltså att kompetenta män får stå tillbaka för mindre kompetenta kvinnor, säger forskaren Johanna Rickne vid SNS presentation.

Läs också: Så tänker du nytt vid rekrytering

Kritiker menar också att om en mindre meriterad person tas in skapas tvivel kring kvinnors kompetens och det blir svårare att nå toppen då man inte vet vad personen egentligen kan. Men forskarna menar att det finns anledning att tro att vid en rekrytering där män sitter i beslutsposition ökar riskerna för att man anställer fler personer av samma sort, och att man därmed tappar kompetens.

– Kvoteringen kan innebära att kvinnors kompetens ifrågasätts. Men många gånger rekryteras inte den mest kompetenta utan den som är mest lik den som rekryterar, och dennes incitament att kringgärda sig med likasinnande. Om det meritokratiska rekryteringsförfarandet färgas av andra saker än bara meriter har vi en brist. Om man inför forskning vid rekrytering så kan man öka möjligheterna att få den person som är bäst lämpad för posten, säger Johanna Rickne.

Det tre forskarna har analyserat socialdemokraternas valsedlar vid samtliga svenska kommunalval från 1982 och de nio därefter följande valen. För att kunna jämföra siffror kring kompetens har forskarna bland annat tittat på IQ-test i mönstringsprotokollen och basfaktorer som utbildning, yrke, ålder, kön och inkomst. Forskarna såg också att de personer som de definierade som kompetenta fick fler röster bland väljarna och avancerade snabbare framåt i den politiska karriären, något de anser stärker deras antagande om kompetens hos personerna.

Läs också: Så hög är lönen för en kommunal vd

Slutsatsen efter analysen av satsningen inom politiken visar att under och efter de val där kvotering varit ett uttalat mål så har frågan om meriter i större omfattning avgjort de tillsättningar som gjorts. Dessutom visar analysen att männen på ledande positioner har förbättrat sin kompetens under det första valet med kvotering. Under val som följt har även män längre ned på valsedlarna förbättrat sin kompetens.

– Sett till snittkommunerna i landet så höjdes kompetensen med ungefär tre procentenheter per kommun i landet. Dessutom så förbättrades männens kompetens med ungefär fem procentenheter, säger Johanna Rickne.

Dessutom blev det i genomsnitt tio procent fler kvinnor bland de socialdemokratiska kommunfullmäktigeledamöterna och ett större antal kvinnliga ledare i olika S-organisationer efter satsningen ”Varannan damernas”. Kvinnornas kompetensnivå blev antingen oförändrad eller högre, enligt analysen. Olle Folke, som är en av de tre forskarna, säger att det blev två positiva bieffekter av kvoteringen på S-sedlarna:

– Fler kvinnor fick ledande positioner och kompetensen höjdes. Bilden av att kvotering skulle stå i motsats till kvinnors karriärmöjligheter och kompetensförsörjning stämmer absolut inte, det är snarare tvärtom enligt vår forskning, säger Olle Folke.

Spekulationer finns i frågan om männen som förbättrat sin kompetens under perioden känner sig hotade och därför väljer att förbättra sin kompetens, men det är inte en fråga som forskarna har tittat på den här gången.

Läs också: Tiden löser inte brist på jämställdhet

Det är vanligt med ledarskaps- och chefsbefattningar bland Civilekonomernas medlemmar. Ungefär en av tre medlemmar har en chefsbefattning och av dessa är nästan hälften kvinnor. I höstas lade s-regeringen fram ett lagförslag om kvotering till bolagsstyrelser som drogs tillbaka strax innan det skulle börja gälla. Hur applicerbart forskarnas analys är på näringslivet är inte klarlagt i och med den här undersökningen. Däremot tror Henrik Saxborn, vd för fastighetsbolaget Castellum som jobbar aktivt med jämställdhet, att kvotering främjar företagsutvecklingen:

– Det är i huvudet hos alla som jobbar som problemen sitter. Om vi jobbar med mångfald, där bland annat könsfördelning ingår, blir bolaget hållbarare. Problemet med ojämn könsfördelning börjar redan i gymnasiet där vi ser att det är fler tjejer som söker sig till tjänster inom exempelvis ekonomiredovisning eller hyresadministration i vårt bolag, och fler killar som söker jobb som kräver blåställ, säger Henrik Saxborn.

– Vi måste göra om mindset hos tjejer och killar, jag är helt övertygad om att om ni på gatan möter tjejer klädda i blåställ så blir det mer naturligt, säger han.

Läs också: Ingen ville anställa en kvinna som revisor

Amanda Lundeteg, vd för Allbright, säger i en kommentar att rapporten går hand i hand med andra studier inom kvotering.

– I Norge har man identifierat samma mönster. Kompetensen i styrelserna ökade i samband med att kvoteringslagen infördes och kvinnorna blev fler. Till skillnad från både sossarna och norska näringslivet ser svenska börsbolag ut att sopa rent framför egen dörr utan att tillämpa kvotering. Andelen kvinnor i svenska storbolagsstyrelser (large cap) är i och med årets stämmosäsong uppe på 39 procent, alltså en procentenhet ifrån 40/60-spannet som innebär jämn könsfördelning. Om politikerna är intresserad av att göra en aktiv instats för jämställdheten på arbetsmarknaden bör de istället lägga krutet där det har som bäst effekt. En helt individualiserad föräldraförsäkring exempelvis skulle öppna upp för mer jämställda karriärmöjligheter.

Mer från: ,