Kvinnliga akademiker tjänar mindre på att byta jobb

Studien från IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och politisk utvärdering) visar att ungefär hälften av löneskillnaderna mellan könen skapas de första tio åren efter examen.

– De flesta empiriska studier som gjorts tidigare har varit fokuserade på karriäravbrott, ofta kopplat till föräldraskap. Den här studien framhäver hur viktigt ”jobshopping” är för löneutvecklingen och hur bildandet av familj håller tillbaka kvinnorna från att fullt ut dra nytta av sådana karriärkliv, förklarar rapportens författare Abdulaziz Abrar Reshid.

Nyligen presenterades en annan studie av sociologerna Anni Erlandsson, Magnus Bygren och Michael Gähler som visade att mammor inte diskrimineras när de söker jobb och att forskarna måste leta förklaringen till kvinnors sämre löne- och karriärutveckling någon annanstans. Abdulaziz Abrar Reshid verkar nu sitta inne med en del av svaret. IFAU-rapporten slutsats är alltså att kvinnor tjänar mindre än män på att byta jobb.

Läs även: Nej, mammor diskrimineras inte när de söker jobb

Resultatet går stick i stäv med budskap som tidigare förmedlats. Bland annat visade en rapport från Medlingsinstitutet från 2014 att det lönade sig mer för kvinnorna att byta jobb än för männen. Abdulaziz Abrar Reshid har inte tagit del av de tidigare rapporterna, men utesluter inte att det kan ha med underlaget att göra.

– Fokus i min studie ligger på högskoleutbildade under deras tidiga del av karriären. Den här gruppen skulle kunna skilja sig från andra grupper vad gäller skälen för att byta jobb, vilket skulle kunna förklara de olika resultaten.

Ungefär lika många manliga och kvinnliga akademiker byter jobb och de som byter arbetsgivare får i genomsnitt högre lön. Kvinnornas löneökningar är dock bara ungefär hälften till tre fjärdedelar så stora som männens. Skillnaderna mellan hur mycket mer män och kvinnor får i lön på det nya jobbet är lite mindre om bytet sker till ett mer kvalificerat jobb och lite större om bytet sker till ett liknande arbete.

Läs även: Kvinnliga ekonomer förväntar sig lägre lön

Abdulaziz Abrar Reshid, som annars är verksam på institutionen för nationalekonomi och statistik vid Linnéuniversitetet, har följt cirka 120 000 personer som tog examen från universitet eller högskola under åren 1996–2002. Vid inträdet på arbetsmarknaden tjänade männen i genomsnitt 9 procent mer än kvinnorna och efter tio år var skillnaden uppe i 21 procent. Tar man hänsyn till att män och kvinnor har olika utbildningar och arbetar i olika sektorer är lönegapet vid inträdet på arbetsmarknaden relativt litet, men efter tio år uppe i ungefär 11 procent. Det ligger i linje med en tidigare studie från Civilekonomerna – Kompetens eller kön – hur sätts din lön – som visade att den oförklarade löneskillnaden mellan kvinnliga och manliga ekonomer uppgår till 10,7 procent.

Rapportförfattaren uppskattar att 16 procent av det 11 procent stora lönegap som uppstått tio år efter examen har att göra med att kvinnorna som byter jobb inte får lika höga löneökningar som män. Löneskillnaden ökar tydligt runt tiden för den första förlossningen, vilket talar för att familjebildande och det ansvar som kvinnorna tar för familjen sannolikt är en bidragande faktor.

– Men jag hittade också en liten könsskillnad bland de akademiker som inte har barn och inte får det heller inom en treårsperiod. Det är förvånande med tanke på att dessa akademiker inte räknar med att få barn inom en snar framtid. Jag tror att vidare studier exempelvis om könsskillnader i löneförhandlingskompetens eller i resultat av löneförhandlingar skulle kunna belysa de potentiella orsakerna, avslutar Abdulaziz Abrar Reshid.

Läs även: Mätbara mål bra argument vid lönesamtal