Kritiserad och hyllad i 350 år
I början på 1900-talet fick Riksbanken ensamrätt i att ge ut sedlar och mynt, vilket var fröet till den penningpolitiska betydelse som myndigheten har idag. 1999 – nästa hundra år senare och efter att Sverige hade blivit medlem i EU – beslutade riksdagen att ge Riksbanken en mer självständig ställning, vilket i praktiken innebär att dess direktion kan fatta penningpolitiska beslut utan att ta direktiv från någon annan.
Läs också: Så går det för bankerna
De senaste åren har det varit en följetong i medierna om huruvida Riksbankens penningpolitik – som bestäms av dess direktion med riksbankschef Stefan Ingves i spetsen – kommer att få fart på inflationen och när reporäntan, som sedan 2015 ligger på minusnivå trots högkonjunktur, i sådana fall kommer att höjas. Minusräntan innebär en historisk situation som har fått ekonomer och andra experter att gnugga geniknölarna i förundran.
– Under 1930-talskrisen hade vi en lång period med mycket låga räntor. Precis som nu pressade det pensionsbolagen hårt, men det gjorde det också billigare att bygga vilket bidrog till att Sverige klarade krisen bättre än många andra länder. Annars har det nog varit vanligare att inflationen skapat problem i ekonomin genom att bidra till spekulation och bubblor, säger Gunnar Wetterberg som också är tidigare samhällspolitisk chef på Saco.
Läs också: Anna Felländer vill ha mer mänsklighet i algoritmerna
Har Riksbanken ett existensberättigande idag?
– Penningpolitiken måste hitta lösningar på nya problem – att inflationen inte tar fart trots hög aktivitet i ekonomin är något som vi inte riktigt varit med om sedan slutet av 1800-talet. Därför är det inte så konstigt att debatten är livlig och att man diskuterar Riksbankens agerande, eftersom det är den som ändå måste ta ställning. Vi behöver nog banken både för att stabilisera penningvärdet och för att skydda betalningssystemet, de två huvuduppgifterna enligt riksbankslagen. När det gäller betalningssystemet har banken väckt en intressant diskussion om vi skulle behöva en e-valuta som Riksbanken har hand om, i ett läge när kontanterna som oberoende betalningsmedel minskar i betydelse, säger Gunnar Wetterberg.
Det här är Riksbanken
Riksbankens uppgift är att upprätthålla ett stabilt penningvärde – det vill säga låg och stabil inflation – och verka för stabilitet i det finansiella systemet. Riksbanken har preciserat målet för inflationen till att den årliga förändringen ska vara två procent mätt med konsumentprisindex med fast ränta (KPIF).
Riksbanken ger också ut sedlar och mynt samt tillhandahåller ett elektroniskt betalningssystem för överföringar mellan banker och andra aktörer.
Riksbanken leds av en direktion bestående av sex ledamöter. Direktionen utses av riksbanksfullmäktige som i sin tur utses av riksdagen.
350 år av penningpolitik
1668
Den 22 september bildas Riksens Ständers Bank. Den blir världens första centralbank och flyttar in i Axel Oxenstiernas palats i Gamla Stan.
1867
Riksens Ständers Bank görs om till Sveriges Riksbank.
1901
Karl Langenskiöld som är en central person i arbetet med att ge Riksbanken monopol på utgivningen av pengar, utses till riksbankschef.
1904
Riksbanken får ensamrätt att ge ut sedlar och mynt.
1992
Riksbanken höjer räntan till 500 procent för att försvara kronan under finanskrisen.
1993
Inflationsmålet fastställs till 2 procent med ett toleransintervall på +/- 1 procent.
1999
Riksbanken får en självständig ställning när det gäller penningpolitiska beslut.
2006
Stefan Ingves blir Riksbankschef, en position han fortfarande har.
2015
Myndigheten inför historisk minusränta för att få inflationen att stiga.
