Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

Kritik mot nya antagningsregler för notarier

Notarieprojektet hade ett gott syfte: att modernisera notarietjänstgöringen, inte minst då antagningsprocessen. Men resultatet blev istället ”ett steg tillbaka”, menar Saco-S Domstol och Akavia.

Den här texten är hämtad ur Akavia Aspekt som är den tidning som ersätter Civilekonomen och Karriär. 

För två år sedan inleddes Notarieprojektet på Domstolsverket. Projektet omfattade ett antal frågor om notarietjänstgöringen, bland annat hur antagningsprocessen ska se ut. Nu har det kommit beslut om vilka antagningskriterier som ska gälla, och de träder i kraft redan vid första antagningsomgången 2021 med tillträde på domstol mars/april 2021.

Saco-S Domstol och Akavia är kritiska till resultatet av projektet.

Jenny Crawford.

– Syftet med hela Notarieprojektet och direktiven till utredningen var att utveckla och modernisera. Men Domstolsverkets beslut är snarare ett steg tillbaka, säger Jenny Crawford, förtroendevald på Saco-S Domstol.

Yngre jurister eftersträvar balans

Hon pekar bland annat på att möjligheterna att tillgodoräkna sig studier som inte är en del av juristprogrammet, till exempel kurser i statsvetenskap, har försvunnit.

– Det har också blivit begränsade möjligheter att få meritpoäng för arbetslivserfarenhet. Nu är det enbart arbete med klart juridisk inriktning som utförts under eller efter juriststudierna som kan ge meritpoäng. Men vi menar att tidigare arbete inom till exempel polisen eller kriminalvården kan vara mycket nyttiga meriter när du ska arbeta som notarie.

 

Jenny Crawford konstaterar att antagningsprocessen har sett likadan ut väldigt länge, och att det var ett mycket välkommet initiativ att påbörja en modernisering av den.

– En av konsekvenserna i det nuvarande systemet är att det har blivit en alltför stor press på studenterna att få höga betyg för att bli kunna bli antagen till notarietjänstgöring, vilket är en vanlig väg till att bli domare.

Men det får också effekter för den framtida domarkåren, menar hon.

– Med inskränkningar kring vad som räknas som relevant arbetslivserfarenhet kommer man att tappa bredden inom den grupp som antas. Det finns risk för att vi missar en hel del kompetens och erfarenhet som hade varit bra att få in i domstolarna. Syftet med förändringarna av systemet måste vara tillgodose en väl fungerande kompetensförsörjning för framtidens rättsväsende, och så tycker vi inte att det har blivit.

Vd och advokat bland de mest ansedda jobben

Saco-S Domstol och Akavia har nu framfört sin kritik till Domstolsverket, och anser att de ska återkalla de beslut som de har fattat gällande antagningen. Frågan om att tillgodoräkna sig tidigare arbetslivserfarenhet vid notarietjänstgöring, och en fråga om avskaffande av så kallad paket- och kombinationstjänstgöring [, har lämnats av Domstolsverket till regeringen för beslut.

– Vi kommer att svara på remissen om detta och lämna våra synpunkter på de begärda förändringarna. Vi har också meddelat att vi ser behov av en reform av notarietjänstgöringen som sådan – vi vill säkerställa att vi har en modern domstol om tio år, säger Jenny Crawford.

Saco-S Domstol och Akavia har också framfört krav på att ha en övergångsperiod för de studenter som har anpassat sig efter nuvarande regler – om beslutet att ta bort möjligheten att tillgodoräkna sig andra kurser ändå står fast.

– En del av dagens studenter har förstås planerat sina studier utifrån de befintliga reglerna och valt att läsa kompletterande  kurser. Nu kommer de att få klart försämrade möjligheter att bli antagna till notarietjänstgöring. Vi vill att man ska ta tillbaka projektet till ”ritbordet” för att kunna tänka ett varv till kring vad som gynnar både studenter och domstolar på sikt.

 

 

Den här texten är hämtad ur Akavia Aspekt som är den tidning som ersätter Civilekonomen och Karriär. 


Annons:

Bli medlem i Akavia.

 

Mer från: , , ,

Mer på civilekonomen.se