Kraftig ökning av stressjukdomar bland akademiker – värst för kvinnorna

– I förbundets rapport, Hälsa och balans i arbetslivet, ser vi samma utveckling hos ekonomerna, konstaterar Nina Forssblad, karriärrådgivare hos Civilekonomerna.

Läs även: Ekonomer allt mer stressade på jobbet

Det är högkonjunktur och det finns gott om jobb för ekonomer. Det är den ena sidan av myntet. Den andra är de allt hårdare kraven ute i det allt mer slimmade arbetslivet. Enligt en rapport från Civilekonomerna jobbar drygt åtta av tio civilekonomer övertid varje månad. Var tredje ekonom drar ofta in på lunchen, arbetar över eller tar med arbete hem. ”Risken är att vi kommer få se fler fall av psykisk ohälsa. Både arbetsgivare och fack behöver se över de frekventa övertidsuttagen”, varnade förbundets ombudsman Ulrika Emteryd så sent som i april. Och nu kommer alltså en bekräftelse på att vi redan är där. Eller snarare varit där i flera år. Saco (Sveriges akademikers centralorganisation) har granskat statistik från Försäkringskassan och resultatet är alarmerande. Akademikerna står för den i särklass största ökningen av sjukfrånvaron i samhället och hälften av de sjukskrivna akademikerna är frånvarande på grund av psykisk ohälsa.

Procentuell förändring av antal pågående sjukfall mellan åren 2009 och 2013:

– Vi kan inte acceptera att engagerade och drivna människor går sönder på jobbet. Det är dags att krossa myten om de högutbildades priviligierade situation på arbetsmarknaden, säger Sacos ordförande Göran Arrius i ett uttalande.

Läs även: Så hittar du lugnet

Stressrelaterad ohälsa ökar bland både högutbildade män och kvinnor, men värst är utvecklingen för kvinnorna. Det är fem gånger vanligare för kvinnliga akademiker att drabbas av psykisk ohälsa jämfört med manliga. Mellan 2009 och 2013 fördubblades antalet kvinnliga akademiker med psykiska sjukdomar, visar Saco-rapporten.

Civilekonomernas undersökning visar också på en könsmässig skillnad.

– Fler kvinnliga ekonomer än manliga går till jobbet fast de borde sjukskrivit sig, 51 procent mot 43 procent av männen. Fler kvinnor än män upplever att de har mer arbete än de mäktar med. 33 procent av kvinnorna som är chefer upplever att balansen mellan arbete och fritid är dålig eller ganska dålig. Motsvarande för männen är 26,3 procent, berättar Nina Forssblad.

Under år 2013 gällde drygt 20 procent av alla pågående sjukfall akademiker. Det motsvarar drygt 24 000 individer. Av dessa hade nästan hälften, omkring 11 900 personer, en psykiatrisk diagnos.

Läs även: Chefens ansvar bana väg tillbaka för sjukskriven medarbetare

Anpassningsstörning och reaktion på svår stress är den diagnosgrupp som ökar allra mest. Saco-rapportens författare Thomas Andrén menar att det är ett tecken på att stressen på arbetsplatsen inte tas på tillräckligt stort allvar av alla arbetsgivare och hänvisar också till en undersökning från Arbetsmiljöverket där 31 procent av arbetsgivarna anser att det är den enskildes ansvar om han eller hon känner sig stressad på jobbet.

Nina Forssblad håller med om att detta går emot de skärpta ansvarsreglerna för chefer och arbetsgivare när det gäller arbetsmiljö och tillägger att 63 procent i förbundets undersökning menar att det saknas riktlinjer för hur man förväntas vara tillgänglig på sin fritid. Fyra av tio chefer har inte fått någon utbildning i arbetsmiljöfrågor.

– Enskilda individer behöver bli bättre på att säga nej och sätta gränser på arbetsplatsen för att prioritera sin egen hälsa, men som det sägs i Saco-rapporten, är det inte helt enkelt om man tror att det påverkar ens karriärmöjligheter negativt. Och det är verkligen inte rimligt att allt fler blir sjukskrivna för utmattningssyndrom redan i 25-30-årsåldern, så ansvaret för åtgärderna bör ligga hos arbetsgivarna – och inom offentliga sektorn hos ansvariga politiker, säger Forssblad.

Läs även: Chefer jobbar en extra arbetsdag i veckan