Konkurs: ”Agera snabbt om du inte får din lön”

När företaget går i konkurs och lönen uteblir på kontot infaller den statliga lönegaratin. Men hur fungerar den egentligen? Tänk följande. Företaget som Pelle är anställd på har under de senaste två åren gått allt mer knackigt. Intäkterna har minskat och lönsamheten förvandlats till förluster medan skulderna har hopat sig. Samma vecka som de anställda ska få sin lön meddelar ledningen att det inte finns tillräckligt med pengar för att betala ut lönerna. Pelle blir frustrerad men inte förvånad, eftersom utbetalningen uteblev även förra månaden av samma orsak.

Läs även: Så påverkas din lön av ett uppköp

I ett sådant här läge kan han i egenskap av anställd vända sig till facket som då skickar en betalningsuppmaning till arbetsgivaren. Om situationen mot förmodan inte förbättras kan den anställde med facket som ombud – eller bolaget självt – begära verksamheten i konkurs genom att lämna in en konkursansökan till tingsrätten.

– Att de anställda inte får lön är ett tecken på att bolaget kan vara konkursmässigt. Då är det oerhört viktigt att inte vänta för länge eller ”vara för lojal” utan att skyndsamt ta reda på vad situationen beror på, säger Maria Ravström Hult, ombudsman på Civilekonomerna.

Läs om: Därför ska du diskutera lön snabbt när du söker nytt jobb 

Efter inskickad ansökan fattar tingsrätten beslut om konkurs och utser en konkursförvaltare som sedan tar hand om den kvarvarande verksamheten och dess egendom. I normalfallet sägs de anställda upp i samband med en konkurs, och konkursförfarandet innebär bland annat att förvaltaren samlar in information om innestående löner och andra fordringar från exempelvis leverantörer. Vid en konkurs gäller också den statliga lönegaratin. Denna garanti ska fungera som ett skydd för de anställda vid konkurs och innebär i korthet att staten betalar de uteblivna lönerna. Lönegaratin har dock en del begränsningar. För det första kan man inte få ersättning för mer än fyra prisbasbelopp, vilket innebär 186 000 kronor med 2019 års nivå. Högre ersättning än så får man inte, oavsett lön på papperet. För det andra gäller lönegaratin enbart den lön som har tjänats in maximalt tre månader innan konkursansökan lämnades in. Lönen som har tjänats in tidigare än de tre månaderna täcks alltså inte.

Läs också: Får arbetsgivaren verkligen ändra din roll?

– När man märker att arbetsgivaren inte kan betala ut lönerna är det viktigt att kontakta facket omedelbart, annars är risken att man inte får lönegarantin, säger Maria Ravström Hult.

Somliga anställda har efterskottslön, det vill säga de får betalt exempelvis den 25:e augusti för deras arbete under juli månad. Låt oss då säga att en anställd med efterskottslön inte får sin lön i augusti eller september och att konkursansökan lämnas in den 10:e oktober. Det innebär att den anställde inte får ersättning från lönegaratin för de tio första dagarna i juli, eftersom det då har passerat mer än tre månader sedan lönens intjänandedatum.

– För anställda med efterskottslön är det extra viktigt att agera snabbt för att få lönegaratin, säger hon.

Läs också: När moralen krockar med vardagen

Detta händer när arbetsgivaren går i konkurs:

• En konkursansökan skickas in till tingsrätten
• Tingsrätten fattar beslut om konkursen och en konkursförvaltare utses.
• Konkursförvaltaren håller i informationsmöte med bolagets anställda och samlar in underlag från de anställda exempelvis vad gäller innestående löner och andra fordringar.
• Vanligtvis sägs de anställda upp på grund av arbetsbrist och uppsägningstiden inträder. Om arbetstagaren blir arbetsbefriad under uppsägningstiden måste denne anmäla sig till Arbetsförmedlingen, annars förlorar man rätten till lönegarantin.
• Konkursförvaltaren säljer bolagets egendom och fördelar pengar bland borgenärerna i en viss ordning.
• Den statliga lönegaratin ger de anställda ersättning för löner intjänade under tre månader före inlämnad konkursansökan och för löner som uppgår till max fyra prisbasbelopp, vilket är 186 000 kronor med 2019 års nivå.
• Lönegaratin gäller även under uppsägningstiden enligt LAS.
• Semesterersättning för det föregående och pågående året omfattas av den statliga lönegarantin. Det gör också exempelvis övertidsersättning, traktamenten och andra utlägg i tjänsten.

Annons:

Bli medlem

Civilekonomerna avser att gå samman med Jusek och bilda ett nytt och modernt fackförbund. Här kan du läsa mer om det planerade samgåendet.