Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn
Metlem Demirors kontor är beläget i en skyskrapa på Fifth Avenue på Manhattan i New York. Här arbetar hon med att få in fler kvinnor på den digitala valutamarknaden. Foto: Anders Ahlgren.

Hon vill se fler kvinnor i kryptovärlden

Framtidens valuta eller nästa finansbubbla? Intresset för bitcoin och andra kryptovalutor har exploderat det senaste året. Men den amerikanska kryptovalutaprofilen Meltem Demirors vill få in fler kvinnor i en mansdominerad bransch.

Bitcoin-kursen har rasat sedan jul och på ekonomisajterna syns svarta rubriker. Men ingen kris märks av på Meltem Demirors kontor på 31:a våningen i en skyskrapa på Fifth Avenue, med utsikt över ett februarigrått Manhattan.

– När jag pratade med venturekapitalbolag för ett år sedan brukade de säga ’visst, bitcoin är intressant men vi investerar inte i digitala valutor’, säger Meltem Demirors.

– Nu ringer min telefon non-stop eftersom varenda bolag vill lära sig hantera digitala valutor.

Läs också: Det våras för framtidens valutor

Hon har just startat egen firma som rådgivare och investerare inom kryptovalutor efter tre år som utvecklingschef på Digital Currency Group, ett venturekapitalbolag med fokus på den digitala valutamarknaden. Meltem Demirors, som även undervisar om kryptovalutor vid elituniversiteten MIT och Oxford University och är blockchain-rådgivare på World Economic Forum, är del av ett långsamt skifte: Digitala valutor var från början en helt mansdominerad värld, men nu finns fler kvinnor bland de tongivande profilerna, i startups och som talare på amerikanska konferenser.

”Forbes släppte just en lista över de tio rikaste personerna inom kryptovalutor, och det var bara män. Mitt mål är att få upp några kvinnor på den listan till nästa år”.

Metlem Demirors

– I början var det framförallt teknologer och ingenjörer som var inblandade i bitcoin. Det är en mansdominerad grupp. Nu har branschen mognat och letar efter större mångfald i rekryteringarna, säger Meltem Demirors.

Hon deltar i ett nätverk för kvinnor som arbetar med digitala valutor, och de ger varandra stöd i karriären. Efter intervjun ska hon iväg på ett möte i Brooklyn med 20 av dem.

– Forbes släppte just en lista över de tio rikaste personerna inom kryptovalutor, och det var bara män. Mitt mål att få upp några kvinnor på den listan till nästa år.

Meltem Demirors intresse för kryptovalutor började med science fiction-läsning, studier i matematik och allmän teknikfascination. Hon köpte sina första bitcoins 2012, när valutan mest var ett obskyrt nätfenomen.

Läs också: Folk gillar att dela med sig

– Jag har haft en en hel del nytta av att vara en nörd, säger hon och skrattar.

Alla delar inte entusiasmen. Svenska Finansinspektionen och andra europeiska tillsynsmyndigheter varnade i mitten av februari för att de kraftiga svängningarna i värdet gör att virtuella valutor inte är någon lämplig investering för konsumenter. Från mitten av december 2017 till februari tappade bitcoin mer än 50 procent av sitt värde efter ett år av kraftig uppgång, bland annat på grund av att Sydkorea hotade att förbjuda handeln.

Den amerikanska ekonomen Nouriel Roubini, en av få som förutsåg finanskraschen 2008, kallade nyligen bitcoin för ”alla bubblors moder”. Meltem Demirors ser det som en förenklad bild, och menar att prisraset rör sig om en tillfällig korrigering av marknaden.

Nouriel Roubini

 – Visst finns det en viss ”bubblighet” i all finansspekulation som inträffade förra året och den enorma ökningen av kryptovalutamarknadens värde. Men det ledde till att fler kunde starta företag och anställa folk. Spekulationen är viktig för att göra det möjligt för de här nya teknologierna att växa, utvecklas och kunna börja skapa värde, säger Meltem Demirors.

Säkerheten är en annan kritisk fråga inom kryptovalutor. I januari kom hackare över motsvarande 4,2 miljarder kronor i digital valuta vid en attack mot den japanska kryptovalutahandlaren Coincheck.

Läs också: Blockkedjor kan reformera fondhandeln

– Bitcoin-nätverket i sig är säkert och har aldrig blivit hackat. Problemet med Coincheck var att de inte hade tillräckliga processer för att skydda sig, menar Meltem Demirors. Hon spår att 2018 blir ett år då fler finansiella institutioner tar steget och blir mer aktiva inom digitala valutor.

– Investerare från banker, hedgefonder och family offices försöker ta reda på hur de kan ge sig in i den här tillgångsklassen. Jag tror att vi kommer att få se många nya företag och mycket ny infrastruktur som utvecklas för att hjälpa institutioner att investera i digitala valutor och hantera sina tillgångar.

Meltem Demirors, 31

Bor: Lägenhet i Chelsea på Manhattan i New York.
Familj: Sambo.
Utbildning: BA i matematisk ekonomi vid Rice University och MBA från Sloan School vid Massachusetts Institute of Technology, MIT.
Gör: Investerare och rådgivare inom kryptovalutor. Undervisar om kryptovalutor vid Oxford University och MIT. Driver bloggen Women in blockchain. Syns som expert på digitala valutor i amerikanska medier som Forbes, Bloomberg och CNBC.

Så fungerar kryptovalutor

Ett café i Zurich accepterar bitcoin som betalmedel.

Kryptovalutor är virtuella valutor som använder krypteringsteknik. Tanken är att användarna ska kunna utför transaktioner utan att entredje part, som en bank, är inblandad.

Det finns omkring 1500 kryptovalutor. Bitcoin var först och är störst, följt av Ethereum och Rippe.

Det finns ingen central utfärdade av bitcoin. Bitcoin skapas i stället i ett digitalt nätverk dit vem som helst kan ansluta sig och där alla transaktioner bokförs i en så kallad blockkedja.

Tack vare krypteringen är blockkedjan nästintill omöjlig att manipulera, men bedrägerier sker.

Sex milstolpar i bitcoinhistorien

Mars 2009: Pseudonymen Satohsi Nakamoto skapar bitcoin. Vem eller vilka som ligger bakom är ännu okänt.

Maj 2010: Det första kända köpet med bitcoins genomförrs när en person erbjuder 10 000 bitcoins till den som kan fixa en hemlevererans av två pizzor. Belöningen som då var värd cirka 2 öre motsvarar idag runt 660 miljoner kronor.

Februari 2014: Den japanska växlingstjänsten Mt Gox går i konkurs efter en längre tids hackning av deras tjänster.

Juni 2015: Bitcoin får en konkurrent när Etherum lanseras. Konkurrens uppstår mellan de två, men leder till vidareutveckling av hela blockkedjan.

Oktober 2015: Eu-domstolen likställer virtuella växlingstjänster med etablerade aktörer, något som ses som ett erkännande som underlättar utvecklingen av virtuella valutor.

December 2017: Japan gör bitcoin till legal valuta. Bitcoin börsintroduceras och värdet på valutan slår rekord – nästan 19 000 dollar för en bitcoin. Därefter följer flera veckors kraftigt kursfall.

Mer från: ,

Mer på civilekonomen.se