Hon vill lösa framtidens utmaning

Det är en bekymrad chefsekonom som tar emot i ett luftigt mötesrum på Swedbanks kontor, mitt i Stockholms City. Banken har just färdigställt sin prognos för global och svensk ekonomi, Swedbank Economic Outlook. USA:s handelskrig med Kina, Brexit och en växande populism är några faktorer som påverkar världsekonomin.  

— Osäkerheten skapar konsekvenser i de faktiska siffrorna. Företag och hushåll kan inte längre lita på den globala världsordningen. Och det ser värre ut än vi tidigare bedömt, konstaterar Anna Breman. 

Läs mer: Klarar du en hård Brexit?

Lågkonjunkturen gör entré i en tid med snabbt förändringstempo och allt mer komplexa omvärldsfaktorer. Digitalisering, automatisering, en åldrande befolkning samt krav på att vi ska arbeta längre upp i åldrarna skapar stora utmaningar. 

— Det svenska samhällets styrka är att vi har gillat läget, även när omställningarna varit smärtsamma. Nu behöver alla ta till sig insikten att arbetsmarknaden kräver livslångt lärande – om man ska ha ett jobb framöver. 

Anna Breman ingår i en expertgrupp som har regeringsuppdraget att utreda arbetsrätten samt arbetsgivarnas ansvar för kompetensutveckling. Fokus ligger på små och medelstora företag. Utredningen ska presenteras våren 2020. 

—I dagens system kan det vara kostbart med felrekryteringar, både för företaget som rekryterar och för individen som hamnar på fel jobb. En del av utredningen undersöker därför bland annat möjligheteten att göra fler undantag i arbetsrätten. Vi ska också ta reda på hur man kan skapa en bättre balans mellan arbetsgivarens ansvar för, och individens behov av, kompetensutveckling. Ja, vi får se vad utredningen landar i. 

Läs också: Åtta rekryterings – och jobbsökartrender

Behovet av att vara hållbar på arbetsmarknaden har ökat, där mycket av debatten handlar om att individen måste vara anställningsbar. 

”Det är en illusion att tryggheten ligger i en fast anställning, du behöver vara hållbar i din kompetens.”

I den bästa av världar delar samhället, arbetsgivarna, lärosätena och medborgarna på ansvaret för kompetensutvecklingen. Och där är vi inte ännu.

— Vi behöver hitta organisatoriska former för det här samarbetet, så att möjligheten till livslångt lärande verkligen gäller alla. Om vi inte lyckas kan kostnaden bli väldigt hög, med förlorad konkurrenskraft, psykisk ohälsa och långtidsarbetslöshet.

Läs om: Stressignalerna du ska se upp med

Hur ska parterna säkerställa detta? Anna Breman understryker vikten av att politiker sjösätter nya reformer. Det kan handla om försäkringslösningar kopplade till individen, skattesubventioner för arbetsgivare som erbjuder kompetensutveckling eller olika kompetenskonton som kopplas till arbetsmarknadens parter. Lagstiftningen är också en väg framåt, genom att till exempel ge anställda rätt att ta ut ett antal utbildningsdagar per år och ställa krav på arbetsgivarna. En annan lösning kan vara utbildningsväxling som ett alternativ till löneväxling. 

Läs om: Arbetsgivarna med de bästa villkoren

— Ja, vi måste våga testa olika lösningar som ger tillräckligt goda möjligheter för dem som behöver det allra mest. Det livslånga lärandet är ytterst en fördelningsfråga. Det måste finnas en bredd i erbjudandet för att omfatta fler i vårt samhälle. 

En annan nöt att knäcka är att pensionsåldern kommer att höjas successivt, samtidigt som åldersdiskriminering är ett faktum för många arbetssökande. En av tre ekonomer över 45 år upplever sig åldersdiskriminerad, enligt en rapport från Civilekonomernas förbund. 

Hur ser du på detta?

    — En lösning kan vara att skapa ett system för kompetensutveckling som omfattar alla mellan exempelvis 40 till 60 år, med möjligheter för individen att vidareutbilda sig på deltid eller sätta sig på skolbänken och byta yrke. Den offentliga sektorn har ju ett oerhört stort anställningsbehov framöver, det är ännu en utmaning. 

Läs också: Håll dig anställningsbar

Anna Breman lyfter fram försäkringslösningar kopplade till individen som intressant att studera närmare. Det livslånga lärandet ska inte hänga på vilken arbetsgivare man råkar ha. Hon betonar även universitetens och högskolornas viktiga roll i att tillhandahålla kunskapen som behövs, ”fristående kurser kopplade till efterfrågad kunskap behöver prioriteras upp”. I sämre tider kan lärosätena dessutom stärka upp genom att attrahera fler bra forskare, vilket kan höja kvalitén i verksamheten. 

Vår intervju är snart över. Anna Breman tittar eftertänksamt ut över hustak och himmel. Samtalet rundas ändå av i dur, trots prognosen. Summeringen blir att läget ändå erbjuder en hel del öppningar. 

— Vi bör ta oss ur lågkonjunkturen genom att satsa på utbildning och det livslånga lärandet. Det ger Sverige en konkurrensfördel att uppmuntra och möjliggöra kompetensutveckling. Och alla behöver inte lära sig programmera eller kunna AI. En rapport från IFAU visar att det som gör dig hållbar bland annat är sociala förmågor.

Läs även: Fem framtidstrender

Bli medlem

Söker du nytt jobb?  Du som medlem har tillgång till allt från cv-hjälp till karriärrådgivning.