Digital folkbildare som öppnar för ny kunskap

Beata Wickbom sitter som ett utropstecken mitt i den svartklädda församlingen av lunchgäster. Hon bär en tröja i favoritfärgen rött, blicken är nyfiken och både replikerna samt skrattet ligger nära till hands.  Intill vårt bord står kabinväskan packad, efter lunch väntar flyget till Köpenhamn och ett uppdrag för ännu en ledningsgrupp. Som flitigt anlitad moderator och föreläsare ser hon sig som en ”mini-eventbyrå” med ett tydligt uppdrag: att göra den digitala tekniken begriplig för fler av oss.

 – Mitt fokus är alltid att skapa lärande, insikter och engagemang i publiken. Vilken ynnest att hålla i taktpinnen. Jag frågar bara om sådant som jag är nyfiken på. Jag vill göra nytta.

Att hon klev ut på scenen beror på som så mycket i livet – lyckade möten. Det var mitten på 1990-talet och Beata arbetade på Spray. Grundaren Michael Daun blev en stor inspirationskälla, han höll ofta föreläsningar om den nya tekniken,  ”han visade hur förändringen gick till med riktiga exempel – det blev också min pedagogik”. 

Läs mer: Ökad förändringstakt med AI

En nyfikenhet hade väckts vilket fick henne att vilja veta mer om internet. Vad var det egentligen? Den nya kunskapen ledde till att Beata Wickbom redan 1996 skapade SIME, Skandinaviens största konferens om interaktiv media. Sedan dess har hon gjort sig känd som en expert som brinner för att sprida kunskap om digitaliseringens möjligheter.

Den digitala tekniken krånglar inte till det. Ju enklare recept, desto bättre. Det finns en elegans i enkelheten plus att den är skalbar vilket ger hoppfullhet. Vi lever i ett ojämlikt samhälle med olika tillgång till vård, utbildning och så vidare. Men med den skalbara tekniken kan vi få skräddarsydda individuella lösningar och exempelvis slippa fastna i en chefs ointresse eller en rekryterares fördomar. Datorer är schysstare!

Läs om: Rekrytering som tar hjälp av digitala verktyg

Det låter nästan som en predikan. Den digitala tekniken och inte minst AI ska användas till att bygga bättre bolag, bättre ledarskap och bättre varor och tjänster globalt. Tekniken bör hamna högst upp på dagordningen i många fler sammanhang och vara en motor för att hitta smarta lösningar. Men är det verkligen så enkelt? Baksidan på myntet är fördomsfulla algoritmer och inte minst att storebror ser dig. 

”Ja, det stämmer. Vi ska inte ge upp kravställandet på den digitala tekniken, utan behöver förstå tekniken för att kunna vara med i dialogen. Digital mognad innebär att vi har förmåga att vara kritiska till hur tjänster utvecklas. Och då funkar det inte att acceptera att ett rekryteringsprogram bara utvecklats av en grupp vita män runt 30 år.”

Och övervakningssamhället är redan ett faktum – som vi får förhålla oss till. Återigen blir Beata Wickboms uppmaning att delta i samtalet istället för att sticka huvudet i sanden. Det tillhör allmänbildningen att ha en uppfattning om övervakningssamhället och förstå grundläggande vad digital teknik och AI har för konsekvenser. Googla, läs på och testa själv och inte minst – bjud in andra att också utforska. 

Uppvaknandet kan bli bryskt för dem som inte hänger med. Enligt en färsk studie framtagen av Stiftelsen för strategisk forskning kommer hälften av dagens yrkestitlar vara borta inom 20 år. Helt nya jobb kommer till viss del ersätta de gamla. Skrämmande eller spännande? Allt beror på perspektivet. Beata Wickbom menar att det krävs en gigantisk kompetensutveckling för alla i yrkeslivet.  

Läs också: Behåll din anställningsbarhet 

Vad behöver jag göra?

– Fundera på vilka nya relevanta kunskaper du kan lära dig. Jag tycker intervallplugga är en intressant idé. Kunskap är grunden men du behöver också ha förmåga att kommunicera för att kunna paketera dina idéer och förklara för andra. Du kan också behöva uppgradera dina relationship skills, även digitala möten kräver small talks! 

Förändringen kommer alltså att kräva mycket av både individen och organisationen, där ett stort ansvar faller på ledarna. Den största utmaningen för chefer är att ”avlära” gamla föreställningar och tro att man sitter inne med svaren.

Det är lätt att fastna i för mycket strategiskt fluff prat – istället för att göra. Ledare behöver därför bli duktiga på att ge sina medarbetare feedback och skapa arbetsprocesser  som frigör kreativitet och produktivitet. Sedan behöver man också inse att där man inte kan – där kan datorerna och medarbetarna.

Ytterst handlar det om lönsamhet. Notan för dåligt ledarskap är nämligen brutal. En ny studie framtagen av Brilliant Future visar ett starkt samband mellan företagets ledning och lönsamhet. Avkastningen på eget kapital är tre procent där ledningen anses dålig, medan en mycket bra ledning når 65 procent. 

Ledare måste visa engagemang och entusiasm och framförallt arbeta hypotesdrivet. Utgångspunkten är ”tänk om” och sedan måste man testa praktiskt hur idén fungerar med hjälp av den digitala tekniken. För att hänga med krävs ständigt nya handlingar. 

Läs också: Ledarskapet avgörande för arbetsmiljön

Mycket återstår att göra, enligt Beata Wickbom. Ett revisionsbolag ska exempelvis inte bara arbeta med revision utan vara en plattform som förvaltar bolags framtid genom att erbjuda exempelvis utbildning och ledarskap. För att klara av detta krävs att man förstår begrepp som öppenhet, tillit och plattformstänk. Hon ser en tröghet inte minst inom den finansiella sektorn ”det beror på ersättningssystemet, för många tjänar på att bevara det gamla systemet”. 

Framtiden tillhör bolag som har en djupare drivkraft än att bara tjäna pengar. Den digitala förändringen kräver helt enkelt ett större ”varför” både av individen och organisationen. 

Läs mer: Mer mänsklighet i algoritmerna

Annons:

Bli medlem i Akavia.